Novemberblues och decemberflytt

 Det har varit en mörk november. Snön har koncentrerat sig till södra Sverige, men nu i december har det även snöat här i norra Sverige som sig bör. 
Jag brukar hålla på traditionerna och låta bli att tända ljusslingor före den 1 advent, men förstår de som inte kan motstå att pigga upp husfasader och granar redan under allhelgonahelgen. 

Vi har flyttat från vår födelsekommun och bor nu i residensstaden i Västerbotten. 
Det har inte varit utan vånda, men efter att ha bott här i två veckor så har vi faktiskt  upptäckt vissa fördelar med staden framför landet: Det är lättare att använda sig av kollektivtrafik och mer utbud av kulturaktiviteter. Samt att man slipper skotta snö när man bor i en hyreslägenhet. 

Nackdelar finns det förstås också: Det är inget utrymme för alla vävstolar, stickmaskiner och allt slöjdmaterial här i lägenheten. Så det har inte blivit så mycket slöjdande för mig de sista veckorna.

Jag har dock lyckats få med mig lite garn ur förråden och krokat en mössa och ett par vantar. 

Nu har jag återanknutit till handstickningen och tränar på briochestickning. Det är lite pillrigt att komma på rätt varv. Jag tar hjälp av youtube för säkerhets skull. Men modellen är min egen och ännu ej provad på något barnbarnsbarn. Stickade bara på och det ville bli en slags hätta. 

  

Så försvann även OKTOBER i dimmorna

 I min barndom brukade det bli vinter i oktober, men denna oktobermånad år 2022 så kom det bara ett tunt lager snö som snabbt tinade bort och det blev regningt och blött igen. 
Men månaden har också bjudit på både  vackra soluppgångar och solnedgångar. Även norrsken som jag tyvärr missat att fotografera. 

Jag har spenderat en del tid i vävstugan, även utanför våra ordinarie måndagsträffar. Det blir sanningen att säga lite effektivare vävning när vi inte är så många som vill sitta vid kaffebordet och dryfta våra eventuella hälso- eller andra problem. Det är för den skull inte oviktigt med pratstunder vid kaffebordet, men eftersom jag hade lovat min dotter att väva en matta så kände jag att det var för få måndagar kvar till den 1 december när flyttlasset går till nästa bostadsort. 

Corduroymattan blev klar häromdagen och nu väver jag en annan rolig matteknik. 
Garnet jag amvänt är  åtta trådar växtfärgat tvåtrådigt ullgarn som har legat i en korg ute på loppisbron. så länge att humlorna hann bygga bo i korgen och tugga av flera härvor. Jag har ägnat många kvällar åt att knyta ihop trådarna , och lyckligtvis syns knutarna bara på baksidan av mattorna. 

Garnet är färgat av olika löv och lökskal. Kanske det blev omöjligt att motstå för humlorna?

I övrigt har jag mest stickat tjocksockar till familjen. Skaften är stickade av olika snuttar handspunnet garn som inte räcker till något annat. Det är en perfekt sysselsättning när en vill slappa framför TVn, men ändå känna att det blir något nyttigt gjort. 

Några utställningar har jag också hunnit med.

En snabbtitt på textilutställningen "Maskor och Makt" på Sara kulturhus i Skellefteå 

och en utställning av Stig Lindbergs design på Västerbottens museum i Umeå.

Visste faktiskt inte att vår servis Birka var designad av Stig Lindberg. Nu är det inte så många koppar kvar dessvärre, men några tallrikar och karotter lever än. 

Har också njutit av Kaffet med Olof Wretling på Nordanåteatern tillsammans med ett par av döttrarna och 395 andra.

Minns i November det ljuva september....

De senaste medlemmarna i familjen Gustavsson/Fogarty

 Det har varit lite både-och med ljuvligheten denna september. Men när solen lyser och gör björkarna gyllene då glömmer vi lätt de mulna dagarna. 

Vi har bakat, kapat och kluvit ved och startat vävterminen med surströmmingsfest.  I år var vi hos Monica i Träskholm. Det var länge oklart ifall vi skulle få tag på den läckra fisken. Den lokala butiken fick ingen tilldelning i år. Men lyckligtvis hade flera av medlemmarna i vår vävförening antingen sparat nån burk från förra året eller hittat på annat håll. Vi bjöds även på en vacker solnedgång innan det var dags för hemfärd. 

Den största höjdpunkten på denna septembermånad har ändå varit besöket på Vävmässan i Halmstad. Lestanders buss tog oss på ett tryggt sätt ner till Halland med den trevliga guiden Monica som initierat berättade om de platser vi besökte och passerade på vår väg. 
Full av textil inspiration och beundran av alla duktiga vävkunniga människor från olika länder. Flest var ju svenskar förstås, och Västerbottensvävarna var representerade i Riksvävs monter bl.a. genom en dyna vävd av Barbro Persson

Något som inspirerade oss särskilt var tuftningspistolen som Jola Glimäng demonstrerade. Hon håller även kurser i tuftning. 

Ett fint exempel på hur man kan göra fria mönster med hjälp av skaftväxling.

En spännande effekt kan manockså få med hjälp av en solfjäderssked.
Här visar Winnie Poulsen hur den fungerar. 

Ser redan fram emot nästa vävmässa om tre år. Vet inte ännu var i Sverige den kommer att genomföras. Under tiden väver vi vidare i vår egen förening Vävskälet och sprider vår inspiration vidare till de som inte kunde delta i resan.  

Höstfeeling med augustimåne

Mina prioriteringar har fösändrats denna sommar. Jag kanske inte till fullo insett vad det innebär att ha bytt boendeyta från 180 kvadrat till 30, men om jag ska lägga ihop alla utrymmen som jag belamrar med mina produkter och mitt material, så har jag snarare utökat mitt revir än minskat detsamma.
Jag försöker inse att jag inte kommer att behöva allt detta, så jag tar varje tillfälle i akt att sälja ut olika material och redskap. 

Jag kommer också att göra mig av med mina trotjänare : den gamla, stora toppmatade tvättmaskinen och den lika gamla fristående centrifugen. De har jag främst använt till att färga tyg och ull, samt filta ihop vadmal. Ullmaterialet blir nästan torrt efter centrifugeringen. Jag har aldrig förrän häromdagen tvättat mattor i den. Jag brukar borsta mattorna på anmödrarnas vis. Men jag blev glatt överraskad över så fin ryamattan blev. När jag sen testade att tvätta en linnematta vävd i corduroy så blev jag inte lika glad. Den blev tufsig och det lossnade väldigt mycket av materialet som fastnade på den andra mattan. Så man får tänka på vilket material man har att göra med. 

Det har inte blivit mycket slöjdande denna månad heller. Jag färdigställde ett par tofflor av tovat material som jag haft liggande i åratal när det började bli kyligare.

På Skogsmuseets i Lycksele hantverksvecka visade jag hur man kan tillverka trasmattor utan vävstol .

Det var många som sade sig bli inspirerade av denna typ av återbruk, vilket är glädjande. Alla har ju inte plats för en vävstol eller får någon hjälp med att sätta upp en väv. Här behövs bara förutom trasor en sax och ett skaft av en tandborste så kan man sätta igång. Lycka till att testa eller välkomna förbi på workshop. Jag kan också åka en bit ifall ni föredrar att jag kommer till er. 

Juni kom och gick. Juli är på god väg bort.

Just när vi ropar "faran över" så slog den till. Covid. 
Sommarens olika planer fick maka på sig. Frustrerande, men en får vänja sig.

Vi har i alla fall flyttat ut till vår nya bostad - en mindre stuga på tomten - för att ge plats åt nästa generation. 

Med de äldsta döttrarnas hjälp lyckades vi få upp min retropspektiva utställning i bagarstugan på Sjungaregården i Granö.

Förhoppningsvis är jag frisk innan nästa helg när det är dags att plocka ner utställningen. 

               Sommaren går så snabbt förbi att man knappt hinner med. Särskilt ett år som denna med flyttbestyr.

Men en aktivitet utanför hemmets sfär har jag i alla fall hunnit med under juli. UTSTÄLLNINGEN på Sjungaregården  i Granö. Det blev en form av retrospektiv utställning för min del, för jag har inte hunnit skapa särskilt mycket nytt i år. 

Min egentliga slöjdarbana började med tovning. Men att tova på traditionellt vis är ganska tungt arbete och det upptäckte jag ganska snart. Men jag får fortfarande förfrågningar då och då om jag inte har några tovesockar att sälja.  Men tyvärr har jag inga sådana, men jag lär fortfarande ut konsten för de som vill lära sig tova sina egna sockar.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             

Sköna maj välkommen.... och adjö.

 Denna efterlängtade månad har inte varit så varm som en kanske önskat, men somliga dagar har solen lyst och det har varit möjligt att sitta ute och dricka kaffe. Så här i månadens slutskede strilar ett välbehövligt regn och det har blivit grönt på några få dagar. 

Jag har skapat mig nya platser för mitt slöjdande eftersom ett generationsskifte på gården är nära förestående.

Skinn- och hattverkstaden har flyttat till bagarstugevinden

Stickateljén finns numera i en annan timrad stuga på tomten.

Lyckligtvis har vi tillgång till flera små stugor, så det har varit möjligt att flytta ut sy- och stickmaskiner ur det relativt stora huset till mindre byggnader. 

Det har inte blivit så mycket slöjdande för mig denna månad. men vår vävförening har haft en utställning av medlemmarnas samlade kvarvarande skapelser under de senaste åren när vi inte kunnat träffas på grund av Covidutbrottet.  Många har förstås hunnit ge bort sina alster,men en del fanns kvar i våra ägor. Lokaltidningen var vänlig nog att uppmärksamma vår utställning med ett fint reportage. 

Det var inte bara vävt utan också stickat, knypplat virkat och broderat.

Jag har i alla fall haft en maskinsticknings-workshop och firat Tunnbrödes dag med att ge besökande chansen att pröva på att baka bröd på traditionellt vis i en vedeldad ugn.

Resten av min tid har gått åt till att flytta grejer. Otroligt vad man hunnit samla på sig under de dryga 50 år som jag bott här på den västerbottensgård som min mans farfarsfar byggde år 1834. 

April förnekar sig inte

Nu är snart denna månad också över med sitt väder som svängt mellan sol och snöstorm som sig bör i april.

I övrigt är inget riktigt klart. 

Månaden startade riktigt roligt. Jag unnade mig en workshop i Grannlåtsbroderi under Textilfesten i Skellefteå. Det var den sprudlande och energigivande Emma Ewadotter som var vår ledare. Hennes broderier gör verkligen skäl för namnet Grannlåt. Man önskar bara att man vore ung igen och hade hela livet och all tid i världen framför sig för att hinna utforska alla spännande stygn och möjligheter.

Följ länken till hennes Instagramkonto så förstår ni vad jag menar.

 

Vi planerar för en utställning i vävstugan i föreningen Vävskälets regi. Jag tänkte att vi kunde visa upp vad vi haft för oss under pandemins lockdown-tid. Återkommer med bilder från den nästa månad.

Sedan vi fick börja träffas i vävstugan igen så har jag vävt en pläd, ett möbeltyg, en liten mattstump i stränggarn och en bit moorman på temat Islossning. Nu väver jag hålkrus med bomullsgarn i olika tjocklek. Med lite god vilja kanske man kan se islossning även här.

 Vi är en grupp från Västerbottensvävarna som träffas ibland fysiskt ibland via Zoom och väver under temat ISLOSSNING. Kanske blir det också en utställning längre fram. 
Det är roligt att väva i grupp - även på distans.

Nu väntar jag bara på att förkylningen ska gå över så jag kan träffa gänget i Vävstugan igen. 

Mars - förändringens tid .

Helst vill jag stänga av allt nyhetsflöde från kriget i Ukraina. Har just nu svårt att se vad jag själv kan göra för att ändra på situationen i världen, och känner mest förtvivlan över att människan inte verkar ha utvecklats i positiv riktning under min levnad. 

För att inte deppa ihop fullständigt tar jag tag i de förestående förändringarna på hemmaplan. 
Vi avser att flytta ut ur det hus där jag bott de senaste 50 åren. till en mindre stuga på tomten. 
Vi ser fram emot att få hem vår dotter med man och fyra barn, som nu bor på Irland och  vi behöver göra plats för dem. 

Turligt nog har vi många uthus och flera stugor på tomten, så jag behöver inte lämna mitt stora intresse -att förmedla textil kunskap i praktisk utövning. Främst kommer det att ske under sommarhalvåret framöver. 

Att kunna arbeta med händerna är en välsignelse och så länge min hjärna och kropp fungerar kommer det att vara mitt sätt att sprida slöjdglädje. 

Vi har avslutat vårt handelsbolag efter 33 år och jag kommer i fortsättningen ha kurser och workshops i samarbete med studieförbund. 

Jag hoppas att de kommande månaderna kommer att räcka till för att utrymma allt material och alla maskiner och apparater som jag samlat på under alla år.  Den första juli ska vi ha rensat ut allt som inte får plats eller är av intresse för de nya hyresgästerna. 

Jag har börjat med att flytta alla tidskrifter med textilt innehåll som jag samlat. Vävmagasinet och olika stick -och handarbetstidningar och tidskriften Hemslöjd inte att förglömma.
De äldsta tidningarna är från 1920-talet. Då fanns tidningen Husmodern med tips till de av oss som var hemmafruar och hade skötsel av hus och hem som främsta sysselsättning. Den övergick alltmer till att bli en vanlig damtidning med kändisreportage innan den lades ned år 1988. 
Alla är välkomna att sätta sig ner och bläddra i de olika tidningarna och kanske hitta något projekt som inspirerar till skapande.
Här finns också material av olika slag . Förutom garn av naturmaterial finns även skinn och läderbitar och större och mindre tygbitar av både, lin, ull och bomull samt förstås mattrasor för er som vill väva äkta trasmattor.