Augusti - dags för planering av en ny termin

 Så var jag tillbaks i Umeå och startade planering av deltagande i det stora GARNKALASET i Brån.
Det råkade sammanfalla med min födelsedag i år och jag blev njuden på jordgubbsbakelse av dottern som hjälpte mig med frakten av alla grejer.

Jag ftillbringade halva månaden i Umeå och resten i hembyn Rengård i Norsjö kommun.

Det går att nå skogen även från staden och jag fick för första gången se växande kantareller. Ingen stor mängd men det räckte till en god svampmacka.
Och i Rengård fanns det smörsopp och hallon. Inte dumt att bli självförsörjande av mat en tid. 

Jag fick möjlighet att hälsa på min gamla vävförening Vävskälet i Petiknäs och träffa vävare från Gummark som var på besök. Väldigt trevligt.  Passade också på att hämta hem de mattor jag vävt där i sommar.

Avslutade månaden med ett hejdundrande födelsedagskalas. Min äldsta dotter och hennes kompis fyllde båda 60 år och hade slagit samman sina bjudningar för släkt och vänner. Väldigt trevlig avslutning på augusti månad.

Jag hade sytt dynor i Cracy Patchwork-stil och förärade jubilarerna tillsammans med ett litet tal på Norsjöbondska.  Dynorna var sydda av spinkbitar från 1960-talet som blev över när jag sytt kläder till mig och dottern. Det blev en uppskattad nostalgistund för både dotter och många gäster.

Rapport från Höstmarknad på Gammlia

Helgen som gick var alltså marknadshelg på museiområdet i Umeå. Vädret var fint och vi Västerbottensvävare som var inne i Egilhallen befarade att ett fåtal skulle vilja gå inomhus och besöka oss. Men det var oväntat många som ville se vad vi hade ställt ut och vi hade flera trevliga pratstunder med både vana vävare och andra som inte visste så mycket om vävning.
Gunnel visade hur det går till att sätta upp en väv, och hon hade även med sig en bandvävstol där hågade besökare kunde provväva.

Katarina visade sina fina mattor

Gunnel visade också att  trasor kan användas till annat än mattor.

Mest beundrades nog Gertrud Lindgrens fina damastdukar. Läs mer om Gertrud på Riksvävs hemsida.

Vi från styrelsen gladdes också åt att få en ny medlem i vår förening under dagen.

Dagen innan hade föreningen Vävrosen öppet hus, så jag hann besöka dem. Det är alltid trevligt att se vad andra vävare har i sina vävstolar. Många fina dukar, inte minst Västerbottensdrällar har vävts i den vävstugan genom åren.

Ute på gården på Gammlia fanns förstås andra hantverk än vävning.

Mathantverk är ju alltid ett vinnande koncept. Jag hann smaka av den goda renköttsoppan som serverades uppe vid samevistet.
 Även tovning och andra hantverkstekniker visades och såldes.

Sara Werner ,Umeå hade ett tilltalande marknadsstånd.

Karin Nilsson hade många fina ullprodukter.
Kolla gärna också hennes hemsida.

Nu har vi en kommun kvar att besöka på vår Vävstafett : Karin Wallin i Nordmaling öppnar sin ateljé och visar sina vävar till helgen mellan 12.00-18.00. 

Hembygdsgårdars skatter

Den som har tid över och mot förmodan skulle vara utan inspiration rekommenderas besök på hembygdsgårdar i närområdet.
Här i Västerbotten finns faktiskt också textila skatter, även om vi inte har den stolta tradition av vävda textilier som t.ex Skåne.
Har inte besökt tillnärmelsevis alla själv, men skulle vilja ge några exempel på vad som inspirerat mig:
Dahlbergsgården i Bastutjärn är en annorlunda gård på så vis, att det som finns där inte är ett hopplock från hela området, utan bara de saker som fanns i gården när den siste bebyggaren dog. Det mesta är också tillverkat på gården.

En mängd fälltäcken t.ex.,som var den textil där väverskorna tillät sig att frossa i färg.

Ortstypiska långa trasmattor med botten av vartannat ljust och vartannat mörkt inslag, avskiljt av bårder.

Inslaget var avlagda kläder och de var inte ofta så färggranna. 

Kommer ihåg ett besök som vi fick när jag var barn. Det var en kvinna från grannbyn tvärs över skogen. Hon gick med sin familj efter den provisoriska väg som används för en militärövning och plockade ner de röda tygtrasorna som militären använt som markering med kommentaren :"´n rann uti matta". Det säger en del om sparsamheten hos vanligt folk i våra trakter - något som även min generation är behäftad med i stor utsträckning..  

Fanns det tillgång till färgade trasor kunde det bli en matta med ränder i rosengång

I Jörns hembygdsgård finns en matta av lite annorlunda slag:

Vet dock inget om dess bakgrund, men skulle gärna tänka mig att väva något liknande i min 2 meters breda vävstol. 

På Nordmalings hembygdsgård fanns en tvådelad klänning som jag blev förtjust i. Har vävt ett tyg som jag kört i min gamla tvättmaskin och blev hyfsat nöjd så här långt. Hoppas hinna sy något av tyget innan sommaren är slut. Men först ska jag hitta en mangel som är tillräckligt bred. 

Kanske jag kan låna denna från Jörns hembygdsgård?

After Market

Visst är det stämmningsfullt med snöfall under julmarknaderna, men det blir en del extra arbete efteråt.
I år hoppade jag faktiskt över en marknad som jag planerat, på grund av det dåliga vädret.
Vägarna kan vara farliga så här års har vänner sorgligt fått erfara.

Mattorna, dynorna och hattarna måste få komma in i värmen och torka innan det är dags för nästa utflykt.
Den blir till Jokkmokk och sker i början på februari. Innan dess ska jag ha en stickmaskinskurs. Den är planerad till helgen den 18-20. Kan nog få plats med någon fler deltagare, om det är nån som har lust.

Pilsnerfilmspicknick med Ekmanssällskapet

Åkte till Stockholm igen för att titta på Hemslöjdens utställning på Liljevalchs 

Men i stället för att delta (och trängas) på vernissagen den 6, valde jag att vara med på Ekmanssällskapets pilsnerfilmspicknick i parken utanför Biologiska museet. Tänkte att det fick bli en övning inför Västerbottensvävarnas trasmattepicknick i Skellefteå den 16 juni. Det var en trevlig tillställning med fint väder och jättetrevliga medlemmar i Ekmanssällskapet ( och likasinnade) - alla klädda i tidstypiska kläder (20-50-tal)

Tog en sväng förbi Nordiska igen för att kolla om någon jag kände satt och vävde på vävutställningen.

Tyvärr fanns det inte någon väverska i  vävstolarna. Kan väl inte tro att väverskorna är för blyga för att väva inför publik? Kanske är det lika svårt i Stockholm som i övriga landet att få idella arbetare?

Träffade i alla fall en av de trevliga utställarna på picknicken. Hon hade vävt en flossamatta i ull. 

Tyvärr har jag ingen bild av just den mattan, men ett par andra vävda i flossa.

 

 Det fantastiska täcket är vävt av Elin Kindberg i tuskaft och krabbasnår.