Spär jag på klimatproblemet med min verksamhet - eller hjälper jag till att rädda världen?
Det är förstås omöjligt att objektivt se på sig själv och sina egna bevekelsegrunder. Och det som är gjort är ju omöjligt att få ogjort.
Jag har (förutom några år som expedit på vår närbutik) jobbat med hantverk. Har företrädesvis stickat och vävt av ullgarn, ibland egenspunnet samt av återbrukat material och garn som jag främst köpt på andrahandsmarknaden. Under en period av ca 15 år har jag också haft får och drivit sommarcafé.
De senaste 10 åren har jag fokuserat på kursverksamhet och velat förmedla glädjen och nyttan med att själv kunna producera det som behövs i form av textilier (och i någon mån bröd). Men jag har också velat - och vill fortfarande - sälja det som jag producerat. Gör det mig till en klimatbov?
Jag vill gärna tro att kunder gör mindre klimatavtryck genom att handla kläder av mig, än i de butiker där både materialet och produktionen sker på andra sidan klotet, och med tvivelaktiga metoder vad gäller miljövänlighet. Dessutom så har mina produkter en lång hållbarhet både i fysisk och modemässig mening.
Men ,men... helt oskyldig kan jag inte känna mig. Ju mer jag försöker sätta mig in i frågan, desto mer tveksam blir jag om jag använder min återstående tid på bästa sätt. Några pengar att köpa elbil för har jag ju inte, och ifall jag vill åka runt och sälja (eller agitera för bättre miljö för den delen ) så måste jag använda min gamla dieselbil.
Följaktligen har jag dragit ner väsentligt på mitt deltagande på mässor och marknader. Men det är ju så trevligt att träffa kunder och likasinnade så jag kan inte avstå helt. Det blir besök i grannkommunerna då och då. Nu senast var jag på julmarknaden som anordnades av Bureå Hembygdsförening. Väldigt trevligt folk som skötte marknaden och området är också trevligt med möjlighet att få stå inomhus för oss som blivit lite frusna.
Hälsar även alla som ännu inte besökt mig också välkomna. Ring 070-395 50 94 för bokning.
