September - valmånad

 När vävstolen är tom och mitt senaste brodyrprojekt är avslutat så infinner sig ett stadium när jag får problem med VAD jag ska välja. alltså vad jag ska prioritera bland alla tekniker och material som pockar på att bli använt.
Till skillnad från det som hela svenska folket verkar verkar ha problem med - att välja , så har jag dock inga problem med att välja vilket parti jag ska rösta på. 

Panoramabild från Rengård och Skellefteälven 

Jag har överträffat mig själv och börjat ta morgonpromenader i grannskapet tillsammans med ett par grannar. Vi går ca 3 km varje dag klockan 9.00. Det är nyttigt på flera sätt och vi har haft tur med vädret de flesta dagar. Jag plockade upp några kvistar som blåst ner från den stora eken som vi passerade och gjorde en höstkrans.

 

Därefter tar jag mig an en varp till en bomullssjal som legat och väntat ett tag.

Den räckte till en sjal innan de anrika bomullstrådarna började brista och jag insåg att jag inte behövde våva till den absolut sista decimetern.  Mönstret med ikateffekt har formgivits av Freja Willemoes- Wissing  fanns i tidningen Väv- tyvärr har jag glömt vilket nummer. 

Den virkade hatten av mattrasor har fått tjäna som bärhink vid något tillfälle i sommar när jag inte kunnat lämna hallonen som växte på sidan av promenadvägen.

Den 5 september var det dags för Kulturmarknad på Pilgatan. Jag fick en plats på 3x3 meter och med hjälp av tre döttrar så kunde jag få upp tält och bord i tid och hade en skaplig försäljning. Vi hade också tur med vädret . inget regn och lagom sol.

Nu när hösten har infunnit sig så känner jag att det kan vara dags att hänga upp den handsydda gardinkappan. Den är sydd av mina spinkbitar av lin i den Koreanska tekniken Pojagi. 

Tillsammans med döttrarna har jag besökt några olika sommarbutiker och höstmarknader och blev fotograferad bakom en fin höstram på Smultronstället Handelsträdgård & Kafé.

Hösten är verkligen inte bara en påminnelse om mörker,vissnande och kommande död. Den inspirerar också till skapande på olika sätt. Har ett kommande projekt framför mig  där jag inspirerats av växande kantareller. Framtiden får utvisa ifall jag kyckas att framställa det som ännu bara finns i mitt huvud.

Jag har haft en tov-workshop under beredskapsveckan.

Snabbtovade en blommande stoldyna och sydde ett cykelsadelskydd av en ecofärgad tovad bit som väntat på sin uppgift, för att ge exempel på hur man kan göra tyg av ull på ett relativt snabbt sätt. 

Månaden avslutades med besök på Sy & hantverksfestivalen i dagarna två.

Västerbottensvävarna hade traditionsenligt en monter, där jag bland andra medlemmar i föreningen delade uppgifter. Jag höll i en workshop i pärlvävning på fredagen och på lördag var det ett par andra "väv-veteraner" som ledde en workshop i bandvävning. Därutöver värvade vi nya medlemmar till föreningen. 

Det är glädjande att upptäcka ett ökat intresse för att lära sig väva bland de yngre. Kruxet är att hitta en plats i nån vävstuga och någon som är villig att vara handledare på kvällstid. Jag leder just nu en kamratcirkel för nybörjare men har bara tillgång till 4 vävstolar . Skulle behöva en större lokal och vara åtminstone 20 år yngre. 

Augusti - dags för planering av en ny termin

 Så var jag tillbaks i Umeå och startade planering av deltagande i det stora GARNKALASET i Brån.
Det råkade sammanfalla med min födelsedag i år och jag blev njuden på jordgubbsbakelse av dottern som hjälpte mig med frakten av alla grejer.

Jag ftillbringade halva månaden i Umeå och resten i hembyn Rengård i Norsjö kommun.

Det går att nå skogen även från staden och jag fick för första gången se växande kantareller. Ingen stor mängd men det räckte till en god svampmacka.
Och i Rengård fanns det smörsopp och hallon. Inte dumt att bli självförsörjande av mat en tid. 

Jag fick möjlighet att hälsa på min gamla vävförening Vävskälet i Petiknäs och träffa vävare från Gummark som var på besök. Väldigt trevligt.  Passade också på att hämta hem de mattor jag vävt där i sommar.

Avslutade månaden med ett hejdundrande födelsedagskalas. Min äldsta dotter och hennes kompis fyllde båda 60 år och hade slagit samman sina bjudningar för släkt och vänner. Väldigt trevlig avslutning på augusti månad.

Jag hade sytt dynor i Cracy Patchwork-stil och förärade jubilarerna tillsammans med ett litet tal på Norsjöbondska.  Dynorna var sydda av spinkbitar från 1960-talet som blev över när jag sytt kläder till mig och dottern. Det blev en uppskattad nostalgistund för både dotter och många gäster.

Juli månad ägnas åt minnen

 Tiden går fort aven om man befinner sig i sorg. Idag den 2 Juli är det ett år sedan min käre make dog.Men minnerna lever som bekant vidare och de är mestadels ljusa och glada.

 

2018 firade vi 50-årig bröllopsdag på Bali.
Orkestern på restaurangen "The wicked parrot"
spelade en melodi till vår ära.

2024 firades midsommar traditionsenligt i Rengård

                                                                              

2025 var sista gången vi fick fira tillsammans med maken. Plaisen var Geriatriken på NUS i Umeå.

Många andra fina minnen dyker upp när jag befinner mig i Rengård.

Den gamla vattenvärmaren eller "kokaren" som jag kallar den är fortfarande användbar. Jag fick hjälp av mågen att sätta på rökröret.  

Under 1980 -90 talet flamfärgade vi ( en trio kvinnor från Skellefteå, Boliden och Rengård) bomullsgarn med reaktiv färg. Det döptes till "Norrskensgarn". Vi deltog på en del mässor och marknader för att sälja garnet. Antingen gemensamt eller var för sig.  Det var kabeltvinnat bomullsgarn 8/4.

Har fortfarande kvar en hel del ofärgat garn, och jag undrade om färgen fortfarande fungerar. 

Jag hade i och for sig lagt fram mina återstående färgburkar på loppisbordet, men tänkte att jag kanske skulle kolla om färgpulvret gjorde sitt jobb. Den blå färgen blev faktiskt riktigt fin. Blandade det blå pulvret med lite svart på en höft. 

Kokaren är också användbar ifall man vill färga mattrasor eller ECO-printa. 

För att inte tala om när man ska tvätta mattorna. 

När jag var barn användes liknande kokare till att koka gröt till grisarna som fanns i mitt barndomshem. Jag kommer ihåg att jag tyckte om den fiberrika gröten och brukade smaka på den under mors protester.

De något suddiga bilderna kommer från ett gammalt fotoalbum från den tiden vi ( Monica, Yvonne och jag) färgade Norrskensgarn och deltog på mässor. Monica hade också tagit fram mönster till både vuxna och barn. Nedan poserar min äldsta dotter i en tröja som jag stickat av Norrskensgarnet. 

När jag var kattvakt i Botsmark och varken hade tillgång till vävstol eller stickmaskin passade jag på att starta en "toothbrushrug".Det är ett lämpligt handarbete att göra utohus om vädret är lämpligt.

  Här är en länk till en fem år gammal filmsnutt på Youtube som visar hur man gör. 

Den 11 juli hade vi annonserat om att det skulle vara HANTVERKSLOPPIS.
Kunde inte förneka känslan av "deja vu" .

Mellan åren 1982 och 1991 brukade vi arrangera ett kulturarrangemang som vi kallade "BROARNA RUNT". det var byarna på var sida om Skellefteälven i Norsjö kommun som deltog och visade upp sina specialiteter. Jag hade inbjudit mina hantverkane vänner för att de skulle visa sina alster och tekniker. 

Dessutom hade vi alltid någon författare eller artist som uppträdde. de mest kända var nog Sara Lidman och Torgny Lindgren. Detta var ju innan vi hade tillgång till internet och mobiltelefoner som kunde filma, men jag hittade en länk på YouYube där Torgny berättar den historia om Belsassar som han bl.a. också berättade för den  stora och entusiastiska publiken i Rengård. 

Om någon liksom jag saknar att höra det språk som talades ( och förtfarande talas av flera oss från Norsjö födda på andra sidan 1950-talet) så finns en Blogg med intervjuer på Norsjöbondska  Många av de intervjuade finns tyvärr inte längre med oss. 

Loppisen blev oväntad lyckad. Flera yngre människor kom och uttryckte sin förtjusning över mitt loppis och hela stället. Jag hade bakat mjukkaka och kunde bjuda mina "Ulltjejer" (som kört ca 20 mil för att besöka min hemby) på fika med mjukkassmörgås. Det var hantverksdagar med Loppis och brödbak på andra sidan älven också ( i Gumboda och Petiknäs) så jag rekommenderade förstås att de skulle besöka dessa platser också.  

Sänder en tacksamhetens tanke till min mans förfäder som byggde husen vi haft förmånen att bo i under största delen av livet. Drygt 50 år blev det, och jag har fortfarande tillgång till en liten stuga på tomten även om det skett ett ägarskifte till en av våra döttrar. Bagarstugans vind har jag också fortfarande belamrat med en del redskap som vävstolar, spinnrockar och stickmaskiner. 

Men framför allt uppskattar jag bakugnen. Jag hann baka både ljusugnsbröd och halvtjockkaka samt hålla löftet om att undervisa dotter med sambo i att baka mjukkaka under juli. 

 

Jag avslutar månaden med att återuppliva sättet att färga textil med växter. Något jag sysslat med av och till sedan 1970-talets slut.
Det har inte funnits nässlor på våra ägor förrän de senaste åren. Något jag saknade när jag var som mest uppe i linodling och spånad av olika material. Ville gärna testa att spinna med nässlor också. Nu har de invaderat både trädgårdsland och hallonsnår. Jag klippte ner en del och ville testa ifall de dög till att färga garn. Tyvärr var mitt lager av ofärgat ullgarn slut, men jag har mycket bomulsgarn (8/4) på härva. Så det fick bli ett test med bomull i stället. Passade också på att rulla in några bitar av gammal lakansväv på kopparrör tillsammans med olika blad och lökskal. 

Färgen på garnet blev blekt begie. Det syntetblandade tyget fick ingen färg overhuvudtaget men de tygbitar som hade inrullat lökskal fick intressanta mönster. Tilläggas bör att inget betmedel användes.

Nu har jag tillräckligt material så jag kan jobba vinterhalvåret med olika textila  projekt.

Jag har också garderat mig för nästa sommar genom att varpa och förskeda två vävar som jag planerar att dra på här i min vävkammare i Rengård. En mattväv och en möbeltygsväv i lin.

Men i övermorgon åker jag tillbaks till Umeå och mina vävvänner på Ersboda. Fast först ska jag medverka i Limmos garnkalas. Kanske vi ses i Brån den 8 augusti?

Midsommarmånad med vävtema

Juni månad 2026 har mest ägnats åt mattvävning.

Först måste dock material förberedas.  Jag river för det mesta mina trasor.

Min "gamla" förening Vävskälet har varit snäll och upplåtit ett par mattvävar till mig i vävstugan i Petiknäs, eftersom de ändå gjort uppehåll i vävningen för sommaren. 

Hemma i min lilla vävkammare i Rengård har jag satt upp en dubbelväv som jag väver stoppade dynor i .

Vi (jag och dotter Cajsa) har även ägnat oss åt mattvätt.

Så vill jag skryta över att jag hann sy min Västerbottensdräkt klar på en vecka. Jag hade köpt materialet hos Norsjöslöjdarna för över 10 år sedan, och äntligen kommit till skott med att sy. För hand som sig bör. Och lyckligtvis hade väverskan tillika brodösen skickat med färdigbroderad krage och manchetter. Annars skulle jag inte ha hunnit sy den på en vecka. Jag brydde mig inte om någon hätta. Jag vet inte vad som gäller för änkor. Ska de ha mössa eller inte?

Jag  vävde ju själv material till både min egen och min mors västerbottensdräkter som jag också sydde på 70-talet, men har vuxit ur bägge. Till min stora förvåning och glädje ville två av mina döttrar bära dem på midsommarafton. 

En liten väska till blev det också. Jag vann en bit broderad/applicerad vietnamesisk hampa på Syfestivalsfesten.

Den inspirerade mig av sin form till att göra en risbag. Tyvärr klarar jag inte längre av att sy så små och osynliga applikationesstygn ( om jag ens någon gång gjort det ?). Men en gör så gott en kan, och en liten risbag till kan alltid vara bra att ha, så länge man samlar på små nystan och andra små textila ting som kan behöva en lättåtkomlig plats.