tisdag 14 juli 2015

Förbereder knytkalas

En släktträff med syskon, syskonbarn och deras barn som vi planerat länge, ska äntligen bli av.
Eftersom jag inte är duktig på att laga mat, så tog jag på mig att tillhandahålla bröd i olika former.
Jag har bakat ljusugnsbröd

och tre olika sorters mjukkakor
Jag använder mig av de recept som min mor och faster Valborg lär mig, förutom en variant på mjukkaka där jag uteslöt komjölk och bytte det mot havremjölk. Det är ju tyvärr många som är överkänsliga för mjölk nuförtiden.
Sen fick jag ögonen på boken Maten- hunger och törst i Västerbotten av Ella Nilsson och Torgny Lindgren, och kollade Ellas recept på "tunnbröd". Av det kan jag bara dra slutsatsen att jag inte är någon rutinerad bagerska, trots mina 45 år i bagarstugan. Jag skulle inte kunna hantera en deg på 10 liter vätska och bara drygt 4 kg mjöl. Undrar om inte tryckfelsnisse varit framme här?

Detta är mitt recept på ljusugnsbröd som är det försvenskade namnet på kakubröe:
2 liter vatten
2 liter mjölk
4 paket jäst
1 msk salt
1 hg socker
4 kg rågsikt
1 kg vetemjöl
kornmjöl (ev. blandat med vetemjöl) till utbakning
Men det finns förstås många olika recept på ljusugnsbröd. Tycks minnas att mor brukad göra en sötstajp kvällen före. Kanske var det för att spara jäst ?

Tunnbröd är i Norsjötrakten endast det brödet som bakas på kornmjöl utan jäst. Vi brukade bland lite kokt potatis i tunnbrödsdegen. Potatisen skulle blandas med lite rågmjöl medan den ännu var varm och stå över natten, för att sött´n. Det är ett bröd för proffsbagerskor. Kanske jag ska testa endera dan. Det var länge sen sist jag bakade riktigt tunnbröd.

Hur som helst så gav jag mig på receptet på limpan på skållat rågmjöl från sid. 118. Den blev riktigt saftig och god i smaken.
Ett annat av recepten i boken Maten är ett recept ( av två ) på enbärsdricka. Jag testade det senare och konstaterar att i år är inte året när enbärsriset har bär. I alla fall inte här hos oss. Så jag sätter till en burk torkade bär till den halva kasse enbärsris jag plockat.
Jag kokar först riset/barren ( efter att ha sköljt dem) och bären i 8 liter vatten ca 1/2 timme.
Silar sen bort riset och tillsätter 12 gr jäst när drickan svalnat. Sen får den stå i rumstemperatur ett dygn och jäsa. Efter att ha skummat av så förvaras den i en gammal drickesflaska i källaren i upp till max 2 veckor. Hoppas att alkoholhalten håller sig inom tillåten nivå för mig som vill kalla mig absolutist.

Jag gör rabarberdricka till barnen för säkerhets skull.

söndag 12 juli 2015

Väv- och baksommar.

Denna sommar har hittills bjudit på perfekt bak- och vävväder. Lite tråkigt för de som vill ha sol-och badväder förstås, men en får göra det bästa av situationen.
Idag har dock solen tittat fram och jag har kunnat ägna en stund åt min trekantsväv som står ute på altanen.
Tidigare har jag mest tillbringat dagarna inne i bagarstugan ......
...på egen hand eller tillsammans med barn och barnbarn.

...eller i den något svalare vävstugan
Jag har en förkärlek för äldre vävstolar. Varför vet jag faktiskt inte. Kanske de förmedlar något från de generationer kvinnor som använt dem tidigare. Denna vävstol har en skylt med AB John A Thulin & Co, Norrköping, Sweden. När jag googlar på det namnet får jag fram detta citat : "John A Thulin & Co grundades 1892 i samarbete med en firma i Manchester för att tillverka vävskedar, stålsolv och andra tillbehör till textilindustrin. 1954 lades det ner, för att återuppstå under namnet Nils Kindahls Industri AB. Där tillverkade man bland annat textilmaskiner och spolar." 
Weavolutions site.
Den här vävstolen stod i ett skjul ute på gården,när jag flyttade hit i början på 70-talet. Den var i lite dåligt skick, så vissa detaljer är reparerade och den har stått på vinden i bagarstugan de senaste 25 åren. Jag har vävt många täcken i rosengång till gundstolsfällar i den. 
Den var väl använd även innan den kom i min ägo, som synes. Kanske den är lika gammal som Gustavsson-gården som är från 1843? Tyvärr finns inget årtal vad jag kan se. 


Detta är en av mina andra favoriter. Inte fullt lika stabil , men har en del andra finesser. Den är hopfällbar och har skruvar av trä istället för kilar. 
Denna gamla vävstol fick jag av en annan vävinna som funderade på att göra ved av den. Jag har ju inte plats för fler vävstolar inomhus, så jag tänkte att den skulle få byggas om till hammock. Men i avsaknad av byggmästare, så får den stå ute som en prydnad. Den har en typ av skafthållare som jag inte har sett någon annanstans och skulle säkert fungera som en stadig mattvävstol.


Jag vågar dock inte tänka på vad som händer med mina raringar efter att jag kilat vidare.