fredag 10 december 2021

Snart är det jul...

 ...och nu har vi fått riktig vinter. Det har varit kring -20 grader i veckor. Det är fördelar med kylan också. Det är vacket och snön är inte lika tung som när temperaturen är runt nollan. 



Åren går fortare och fortare och mitt garnlager minskar inte i den takt som vore önskvärt. Jag har sedan en tid förbjudit mig själv att köpa mer garn- möjligen kan jag göra någon bytesaffär. Och när jag går igenom mina hyllor och korgar inser jag att jag inte kommer att hinna använda allt garn även om jag stickar dag och natt.

Nu har jag haft en handstickningsperiod och det går ju betydligt långsammare att förbruka några mängder garn på det sättet. Men det finns så många vackra mönster på Ravelry så det går inte att motstå. Fast  eftersom jag är hänvisad till mitt befintliga lager så stämmer inte masktätheten alltid med det som står på mönstret. 
Och eftersom jag är en slarvmaja i vissa avseenden så fuskar jag bort att sticka provlappar ( men jag poängterar alltid vikten av provlappar för mina elever) vilket resulterar i att det blir fel storlek ibland. 

Det är dock ingen fara, för jag har barn, barnbarn och barnbarnsbarn i alla möjliga olika storlekar.

Nu senast har jag stickat en tröja i ett angorablandat garn efter mönstret Norbottenströjan av Nanoks
Den blev för snäv till mig. Vi får se vam som vill bli ägare.

Jag har också äntligen kommit mig för att sy av tyget jag vävt i hundtandsmönster. Det är vavt av Ankis merinolamull 17/2 och känns mjukt. Jag körde det i torktumlaren så det skulle bli tätt och varmt. Den är i storlek Xl och till salu för 3800.-


torsdag 18 november 2021

Någon slags vinter har vi fått ,,,

 .. fast inte ser den ut som när jag var barn. Termometern har pendlat mellan plus och minus, och det tunna täcket av snö som gör naturen ljusare hoppas jag får ligga kvar till i mars. 

Jag har till och med gått mot traditionerna och redan tänt adventsgranen. 

Halsduksväven i den lilla hemmabyggda vävstolen har äntligen blivit utvävd , och även den vita silke/ullvarpen i vävstugan. 




Det är en sann glädje att ha intressen som går att utföra inomhus denna tid på året. Både stickmaskinerna och vävstolarna uppskattas verkligen även om man också kan roa sig med enbart sticknålar.

Jag tyckte det var så roligt att sticka Vulkantröjan. så jag gjorde en mindre version i en annan färgställning. Här visas den före blockning och den ser lite bubblig ut.
 Jag har även denna gång använt mig av restgarnssnuttar av både handspunna garner och garn från olika 70-talsprojekt.
Hoppas jag hittar någon som den passar på bland barnen eller barnbarnen.



onsdag 13 oktober 2021

Vi närmar oss vintern med stormsteg....

 ...och nu vaknar lusten att sticka. Det blir ofta småsnuttar när man spinner själv. Kanske inte så ofta enhetligt garn till en hel tröja. Därför blev jag glad när jag hittade mönstret VULKAN på Ravelry. Det var som gjort för mina handspunna garner som legat och väntat. 


Jag har mest stickat på maskin på senare tid, men det är skönt att ha en handstickning när man vill njuta framför TVn eller ljudboken.
På tal om ljudbok så rekommenderar jag läsning av Åsa Larssons böcker om advokaten Rebecca Martinsson. Den senaste (och sista enligt Åsa) kom nyss ut. Fädernas missgärningar heter den. Mycket bra och ger en mer mångfacetterad bild av människorna i norra Sverige än en del andra hyllade norrländska författare.  

Jag har nyligen haft en fysisk maskinstickningskurs. Det var i och för sig roligt att det fungerade med att ha stickmaskinskurser på distans också, men nog är det lättare att hjälpa eleverna när man har dem framför sig i fysisk form.  


Marianne ville framför allt få till en tröja liknande den hon sett i en bok från 80.talet

Här fanns också några prover på åttaskaftad dubbelvav.

Jag har också handstickat en mohairjacka av dubbelt handspunnet mahairgarn från Lehsoto som säkert legat i 30 år och väntat på min inspiration.

Anita hade med sig surströmming till kursen, så vi som uppskattar den fisken njöt i fulla drag.

Hon hade också med sig sina handfärgade silke- och silkeblandade garner, Blir ni sugna på att köpa så finns hon på Instagram , 
jag blev förstås frestad att testa att slå in detta i min väv som också har väntat på min inspiration. 
Jag ska visa halsdukarna i sin helhet när jag klippt ner vävarna.




fredag 1 oktober 2021

Hösten kan också var härlig...

 September kan verkligen bjuda på vackra scenerier när den är på det humöret. 


I denna timrade lilla stuga har jag nu mitt "showroom". Välkoma att titta in. Hör helst av dig först.
tel 070-3955094

Startade månaden med att åka på studiebesök till Gallejaure med Västerbottensvävarna. Det är alltid lika roligt att besöka, och man upptäcker något nytt varje gång. Här bodde systrarna Karlsson och drev jordbruk in på 30-talet. Nu är det ett kulturreservat med sina många timrade byggnader och inredning och textilier bevarade som systrarna lämnade dem, Här kan ni se en film som gjordes medan alla tre systrar fanns kvar i livet.



På storhyllan i taket hänger detta fina fälltäcke.

Jag och Barbro sitter andäktiga och beundrar skaparkraften.
Bakom oss hänger handspunnet ullgarn från systrarnas tid. 

Vi har också börjat om att väva i vävstugan. Det är trevligt att få träffas som vanligt igen.
Vill du följa oss som väver så kolla på vår blogg för Vävskälet.

Skogen har alltid varit en källa för rekreation och inspiration.
I år har det också varit ovanligt svamprikt på tallheden. 
Karl.Johansvamp kallades såväl som de flesta andra soppar för kosopp i min barndom. Jag förstår verkligen korna att de ville till skogs i stället för att gå hem till ladugården, när de skulle gå hem från utängsbetet på hösten. Det var inte alltid lätt för oss barn som hade i uppgift att hämta hem korna att få dem att slita sig ifrån svampen. Men det är först i vuxen ålder som jag lärt mig äta annat än murklor.

Nu planerar jag för en maskinstickningskurs. Det är skönt att restriktionerna släpps, och jag hoppas verkligen att veccinen hjälper ett bra tag. Men vi försöker avhålla oss från att vara alltför närgågna för säkerhets skull.
Mitt senaste förvärv Brother KH 120 finstickare kom med enbart manual på japanska. Men lyckligtvis finns det mesta att hitta på nätet, så det löste sig. Det är en maskin vars mönsterfunktion styrs av knappar. Den har ju vissa begränsningar men är perfekt för riktigt tunna garner. 


Fick en antik strumpstickare av märket Favorit av vår handlare Olov häromdagen. Men jag har inte kommit så långt i hanterandet att jag vill hålla kurs i dessa apparater än. Jag borde verkligen komma mig iväg till någon som håller sådana kurser. Sen är det ju lite jobb med att rengöra de maskiner som stått i hundra år. Men det är kul att ha något ogjort att se fram emot. 









torsdag 19 augusti 2021

Och vips var sommaren slut...

 ...fast kanske inte riktigt än.


Vi har fortfarande sol en del dagar, även om temperaturen sjunkit från som mest +32 till mer normala.

Jag har plockat bär och kokat sylt och saft. Några svampar har jag inte sett till än. Det har inte regnat tillräckligt, men nu utlovas mera regn, så det finns hopp. 


Har haft några dagar semester och hälsat på i Stockholm där två av våra barn är bosatta. 

Jag och dottern hann besöka ett flertal intresanta objekt och utställningar innan det var dags att bege sig hemåt. Vi tittade på skulpturer i prinsessan Estelles skulpturpark och på Handarbetets vänner visades "Tusen bitar" av Ida Pettersson Preutz.



Vi besökte förstås också Liljevalchs vårsalong. Här ser ni en rundtur ifall ni inte varit där.

Men mest gripande tyckte jag att utställningen på Östasiatiska var. Boro - nödens konst pågår till den 22 januari 2022, så ni har fortfarande chans att hinna se den. 

Trasiga, slitna. lappade och omsorgsfullt lagade kläder från norra Japan. Läs mer här eller besök utställningen ifall ni har möjlighet, 

I slutet på juli fick jag tillfälle att ställa ut några objekt själv i byn Adak i samband med deras filmfestival. 
En av mina kuddar hittade sin lyckliga ägare.

Vi har också haft Trasmattans Dag och en gårdsloppis tillsammans med närliggande byar. 


För att  ge utrymme för loppisen vid eventuellt regn, så flyttade jag min slöjd från logen till två andra lokaler. Det var nyttigt att gå igenom sina produkter och rensa ut ett och annat. Blev riktigt nöjd med hur det kunde exponeras i två mindre rum: Kammaren i bagarstugan ...

och i den timrade gäststugan på gården. (På panoramabilderna ser rummen större ut an de är)



måndag 7 juni 2021

Sommaren kom helt plötsligt...

 ...och med den börjar helt andra arbetsuppgifter pocka på. 

Jag är verkligen ingen person med så kallade gröna fingrar. Men på vårkanten innan ogräset tagit fart så infinner sig en märklig önskan att gräva i jorden. Potatis måste jag i alla fall sätta. I år har jag minskat ytan och testar att täckodla för att få det lättare till hösten när de ska tas upp.


Sen kunde jag inte motstå Hemslöjdsföreningens erbjudande om att så en kvadratmeter lin. Jag har sått lin tidigare. Här finns en powerpointpresentation från en av mina första försök. Har på senare tid sått någon liten yta med varierat resultat. Försummat att rensa ogräs och det brukar straffa sig. 
Här  är ett inlägg från 2014 års linodling. 

Det har varit ovanligt varmt den senaste veckan, så jag passade ochså på att tvätta några mattor. De torkade på ett dygn i hässjeställningen. 


Idag har det dock kommit ett välbehövligt regn. 



torsdag 6 maj 2021

"April våt och maj kall fyller bondens lada all "..

..var ett talesätt från Bondepraktikan, om jag inte minns fel. Nu har vi inte längre hö i ladorna, utan gamla och nya textilier. Fägårdsladan har blivit museum "Anmödrars spår" och logen är numera min Hemslöjdsbutik.

Den kalla maj har hållit mig inomhus vid symaskinen och med mina tyger. Jag har sytt textila bokstäver till mitt 5-åriga barnbarn på Irland som börjar skolan till hösten.

Det var så kul med den digitala broderikursen att jag blev tvungen att titta över mitt materiallager. Det finns mer än jag rimligen kan hinna förbruka. så jag ser fram emot att få hjälp av er andra. den 16 juli räknar jag med att ha övat mig så pass att jag kan hålla en workshop i yllebroderi med applikationer.. 



Jag tog fram min hemagjorda kumihimoställning för att göra en snodd till mina små väskor. 

Fortsätter med inventering av material och broderar framför TVn i stället för att sticka sockar. Socklådan rymmer inte ett enda par till. Dessutom ska det väl komma en sommar snart så vi kan sitta i solen och brodera? 


tisdag 20 april 2021

Grannlåtsbroderi och andra broderier på Hemslöjdsföreningens digitala kurs

 Den sista tiden har jag inte bara hållit i digitala kurser, jag har också deltagit i andras. Västerbottens Hemslöjdsförening har tack vare "Coronabidrag" kunnat erbjuda kurs i broderi för en överkomlig kostnad. Vid fyra olika träffar  har vi samlats och fått inspiration och uppgifter i olika sätt att närma sig broderi som uttryck med hjälp av flera skickliga brodöser . 

Jag förberedde mig mentalt med att köpa en sykorg för ändamålet i Norsjös bästa butik Knut´n.

Vår första ledare Karin Lundström har övergått från att sy kläder i linne till att brodera abstrakta bilder på ett personligt sätt. Här är en länk till hennes Instagramkonto. 
Den andra träffen leddes av Britt-Lis Lindkvist, Hjoggböle. Båda är medlemmar i Broderigruppen Fimbria
Som ovan brodös blev inte mina första trevande försök särskilt märkvärdiga. Kanske jag återfår självförtroendet om jag koncentrerar mig på en teknik och inte splittrar mig så mycket? Men det är ju så mycket som är kul att göra. 
Den tredje träffen hade rubriken "Brodera med BK". Deras idé är att brodera moderna slagord att sätta på väggen. De använder sig ofta av broderier de hittar i second hand-butiker som underlag. 

Jag lånade Sara Lidmans uppmaning till ett broderi.
Jag är också förtjust i att fästa bondskan på textilier, så det får nog bli min specialitet vad gäller broderade bonader.
Citat ur Sara Lidmans bok Tjärdalen översatt till ren bondska.


Den sista ledaren i broderikursen var Emma Ewadotter. Hennes tema var " Det är guld allt som glimmar" och gick ut på att släppa loss med alla möjliga stygn och paljetter på vadmal eller kläde. Eller "go bananas" som Emma uttryckte det. Då kände jag mig verkligen inspirerad. Ylle är mitt favoritmaterial och blir inte sämre av att pimpas med olika andra material enligt gammal tradition. Grannlåtsbroderi kallas det visst. Jag har dock långt kvar till Emmas nivå. Lyckligtvis har jag gott om material - både vadmal och pärlor, så det är bara modet som fattas. 
Sydde en liten väska som kan funka till mobilen
Jag hittade några masmor i mina gömmor som behövde pimpas. Hängde på en liten löstagbar nåldyna.
Tyckte den gamla knappen var som ett smycke.
Dessa masmor sydde jag för över 20 år sedan. De rymmer både trådspolar och nålar och kan pyntas ytterligare om man så önskar.