November - den svarta månaden med vissa ljuspunkter

Idag är det den Svarta Fredagen - något av allt som vi importerat från USA,  Personligen är jag kluven till detta fenomen. Visst är det bra att butikerna kan sätta ner sina priser ( ifall det är vad som verkligen sker?).

Vi uppmanas att konsumera mera för att få hjulen att rulla igen. Jag som levt halva mitt liv som producent och försäljare av varor borde väl inte ifrågasätta detta? Men jag tror att det kan locka oss att köpa sådant som vi verkligen inte behöver. Och vad är det vi behöver? Det svaret varierar förstås , men ett är jag i alla fall övertygad om - vi behöver skapa.

Alla har inte möjlighet att skapa med sina händer pga olika handikapp, och då får man hitta andra vägar. Där kan datorn vara till god hjälp. Men nu har äntligen vetenskapen genom forskning kommit fram till att det är bra både för den fysiska men inte minst den psykiska hälsan att skapa med sina händer. 

Så jag fortsätter att slöjda och ibland även leda kurser och workshops i olika tekniker. Nu senast har jag hållit en studiecirkel i vävning för nybörjare och ett par workshops i ryavävning i ram och bildvävning. 

Det är en fröjd att se hur "eleverna" (som oftast har långt större akademiska och teoretiska kunskaper än vad jag lyckats erhålla) gläds när de äntligen är framme vid momentet Skapande. Det är ju många moment att gå igenom innan man nått dit vad gäller vävning i vävstol. 

En av våra unga elever är redan jätteduktig på att väva brickband. Det är sannerligen inte den enklaste vävtekniken. Kanske vi "gamla vävtanter" får lära den av henne inom en nära framtid?

Vid ett besök hos Kia i Tväråbäck visade hon oss en rya designad Märta Måås Fjätterström. Då måste jag också visa en rya som min man knöt när han var matros på båten Raunala för över 60 år sedan:

Jag har denna månad också hållit en workshop i tekniken : Väva rya i Ram. 

Och så har  äntligen kommit igång med att använda den lilla bandvävstolen jag inköpt på loppis för länge sedan. Det blir band till hankar i mina små gästhanddukar i våffelväv. Enklast möjliga mönster. 

Den 21 denna månad var det åter dags för julmarknad på Ersboda Slöjdförening. 

Stickmaskinerna LK150 är enkla men fina stickmaskiner när man vill börja sticka på maskn. Brukar rekommendera att starta med denna modell ifall man vill bli stickmaskinist. Här håller jag en introduktionsträff med ett par nyblivna maskinsägare.

Månaden avslutafes med en trevlig träff med kompisen Anita i hennes dotters keramikverkdtad, tillsammans med två av de egna döttrarna. 

Kul att få återuppleva känslan av lera mellan händerna för första gången på över 40 år.

Anita visar några av sina tidigare objekt för oss imponerade workshopsdeltagare

Några fina små dukar som mina anmödrar virkat förtjänar att komma fram ur lådorna lagom till advent.

De får bli mobiler som symbolicerar snöflingor i väntan på riktig snö. Trevlig advent önskar jag er alla: