Vi närmar oss vintern med stormsteg....

 ...och nu vaknar lusten att sticka. Det blir ofta småsnuttar när man spinner själv. Kanske inte så ofta enhetligt garn till en hel tröja. Därför blev jag glad när jag hittade mönstret VULKAN på Ravelry. Det var som gjort för mina handspunna garner som legat och väntat. 

Jag har mest stickat på maskin på senare tid, men det är skönt att ha en handstickning när man vill njuta framför TVn eller ljudboken.
På tal om ljudbok så rekommenderar jag läsning av Åsa Larssons böcker om advokaten Rebecca Martinsson. Den senaste (och sista enligt Åsa) kom nyss ut. Fädernas missgärningar heter den. Mycket bra och ger en mer mångfacetterad bild av människorna i norra Sverige än en del andra hyllade norrländska författare.  

Jag har nyligen haft en fysisk maskinstickningskurs. Det var i och för sig roligt att det fungerade med att ha stickmaskinskurser på distans också, men nog är det lättare att hjälpa eleverna när man har dem framför sig i fysisk form.  

Marianne ville framför allt få till en tröja liknande den hon sett i en bok från 80.talet

Karin var också med på stickkursen. Jag besökte henne förra veckan i hennes väv- och stickateljé där hon har kollegor som både stickar men framförallt väver. Det är alltid roligt att besöka andra vävstugor och se deras alster i vardande. De klippte ner en dubbelvävd mattväv så jag fick se hur olika mattorna kan bli i en och samma varp. 

Här fanns också några prover på åttaskaftad dubbelvav.

Jag har också handstickat en mohairjacka av dubbelt handspunnet mahairgarn från Lehsoto som säkert legat i 30 år och väntat på min inspiration.

Anita hade med sig surströmming till kursen, så vi som uppskattar den fisken njöt i fulla drag.

Hon hade också med sig sina handfärgade silke- och silkeblandade garner, Blir ni sugna på att köpa så finns hon på Instagram , 
jag blev förstås frestad att testa att slå in detta i min väv som också har väntat på min inspiration. 

Jag ska visa halsdukarna i sin helhet när jag klippt ner vävarna.

Nytt år - nya uppgifter

God fortsättning på det nya året 2021

 Det blev ett oväntat intresse för min bok från yngre personer. Vad roligt att de som inte känner mig eller mina anmödrar tycker att det kan vara intressant att läsa om dem. Jag har verkligen lust att fortsätta att skriva, men vill inte tappa kontakten med mitt hantverksjag heller. Det är ju detta med att tiden går så fort numera, och det är så mycket man vill hinna göra.

Funderar på hur jag ska kunna hålla kurser på distans som känns meningsfulla för deltagarna. Min plan är att kunna ha en introduktionskurs för nybörjare i maskinstickning via Zoom, med start den 12 januari 2021. Jag har gjort korta filmsekvenser med olika moment, men har inte löst alla tekniska problem än. Min gamla kära Asus har börjat krångla, och jag har inte riktigt blivit vän med min nya ( begagnade ) Hp än. Jag har filmat olika moment i maskinstickning, men inser att det inte är alldeles lätt att få rätt ljus och rätt vinkel på kameran.

Dessutom började min gamla sockstickningsmaskin Favorit pocka på uppmärksamhe, så det gör mig som vanligt splittrad i fråga om prioriteringar av arbetsuppgifter. 

Maj , maj måne ...

.. jag har inte lurats till Skåne, men varit ganska upptagen i alla fall hela månaden som snart är till ända.
Det är förstås inget negativt att vara sysselsatt. Jag har hunnit med alltifrån styrelsemöte i Södertälje tillsammans med Riksvävarna......

I Stockholm såväl som i Södertälje blommade träden

Hann även med att se den fina utställningen med  systrarna Jobs Handtryck genom tiderna.
Utställningen kan ses tom den 2 juni så skynda er ni som inte redan varit på Thielska.

...till Tunnbrödets Dag med bak i bagarstugan... 

Viktigt är att ha eldat så ugnen är ordentligt varm

Detta är det jag kallar för riktigt tunnbröd - ojäst kornmjölsbröd med potatis
mer info här.

 ...och kurs i maskinstickning här hemma i Rengård....

Skoj att bakbordet gick att använda även till detta ändamål

...och som avslutning firande av 50-årig dotter med kryssning i Stockholm.

Och en trip till storbyn måste ju alltid inbegripa åtminstone en utställning.
Denna gång på Liljevalcs och Anders Petersens fotoutställning

Nackdelen är att jag åsidosatt bloggandet ( som jag i och för sig mest gör för mitt eget minnes skull, men som ändå blivit lidande). Jag hoppas  dock att minnet av dessa dagar med nya bekantskaper i stickvärlden, kulturvärlden, politikervärlden och sist men inte minst med nästan hela stora familjen samlad för att fira 50-åringen, får sitta kvar i minnet, med eller utan blogg. 

Maskinstickningskurs

I helgen som gick höll jag en kurs för mina återkommande elever tillika goda vänner.
Det känns som att jag får lika mycket som jag ger när jag håller vissa kurser, som den i helgen.
De är alltid trevligt när eleverna vill återkomma, fast det kanske i själva verket betyder att jag är en dålig lärare? Jag skulle gissa att dessa vänner betraktar vistelsen lika mycket som en retreat, även om det blev lite stickat också.

Faktum är att jag praktiserar sammma knep som min forna Lärare Karl-Olov, som använde en av sina äldre elever till stödlärare.
 "Fråga Inga-Maj" var ofta hans svar när någon undrade över något ämne, som han inte hade tid eller lust att svara på.

Här ser ni några filmade glimtar från dagarna ...

Denna kofta har min "extralärare" Anita stickat tidigare
helt utan min medverkan.

Nästa kurs blir i maj. Det finns plats för någon fler. Hoppas våren kommit på allvar då,  så vi kan vara ute i min nygamla kurslokal. 

Hektisk och vacker höst

Kan inte säga annat än att vi haft en fantastisk höst i år. Både vädermässigt och arbetsmässigt. Dessutom har Mannen laddat med ved, så jag kan se vintern an med tillförsikt.

Grannarna har varit ute och fiskat och bjudit på nyfångad abborre. Vad mer kan en begära av september månad?

Dessutom har vi startat upp våra vävkurser i vackra Petiknäs,

 och haft Öppet Hus hos föreningen Vävskälet.

Med Vävskälet åkte vi också på studiebesök till Vävföreningen Kulturarvet i Arvidsjaur där föreståndaren tillika styrelseledamoten i Riksföreningen för handvävning tog emot och berättade om deras förenings historia. Mer om den resan i Vävskälets blogg.  

 Har också medverkat i finalen på en vävutställning tillsammans med Västerbottensvävarna på Väven i Umeå där vi bland annat demonstrerade bandvävning..

..och  avslutat månaden med att hålla kurs i maskinstickning. 

Kunde inte motstå frestelsen att förevisa vår vävstuga för kurstjejerna i hopp om att även inspirera dem till vävning.  

Maskinstickningskurs och handarbetsloppis

Ligger lite efter med bloggandet, men det kanske är förlåtet?
Måste få börja med att berätta om förra helgens kurs i maskinstickning.
Eftersom vi inte precis bor i en metropol, så träffar vi (jag och min man) Inte så mycket folk dagligen. Därför är det extra roligt när det kommer människor som dessutom har samma intressen som en själv. Så är t.ex. fallet när jag får besök av kursdeltagare från olika håll i landet.

Brukar alltid börja med att bjuda på fika, så vi hinner prata lite om allas förväntningar och drömmar om vad dom ska hinna uträtta under helgen.

Sen är det ju inte alltid det går som på räls. Pillandet med minskningar och avmaskning tar ju en stund när man är nybörjare.

Ibland kan det hjälpa att gå ner på knä.

Men de flesta fick med sig någon färdig produkt hem.
Marlies stickade en trekantig sjal av ett härligt mohairgarn som spunnits av ullen från hennes angorabock.

Det räckte också till ett par pulsvärmare med en fin dubbel pickotkant och spets.

Sonja blev fin i sin sjal av lin med plockade hål här och där.

Väntar med spänning på att få se en bild av Annas tröja, färdigmonterad och klar.

I morse såg jag en annons i tidningen om ett handarbetsloppis i Skellefteå.
Det gick ju bara inte att motstå, eftersom jag ändå skulle till stan för att hämta biljetter till min dotters show.

Detta blev resultatet efter mycken vånda över allt jag inte köpte.

Den här vävboken från 1935 blev jag glad åt. Där finns många användbara mönster som passar än i dag.

En slits mellan skam och glädje över att ha betalat endast 10 riksdaler för en sådan fin frivoliterad duk.

Det känns lite högtidligt för mig som nybörjare i konsten att slå frivoliteter, att få hålla i dessa skyttlar som ägts av en riktig proffs.

En rolig leksak för en stickmaskinsnörd hittade jag också. En snoddstickare för fyra maskor. Fungerar förträffligt och är lämplig att ha med framför TVn.

Får bara hoppas att, när mina efterlevande gör handarbetsloppis, det kommer liknande nördar och tar hand om alla grejer och allt material jag samlat på mig genom åren.

Finns det hjärterum......

Helgen har tillägnats maskinstickning. Att introducera sju deltagare - varav flertalet nybörjare - i maskinstickningens ädla konst, var en liten utmaning för en inte helt kurant ledare.

Min lokal är på ca 25 kvadrat, men belamrad med en hel del grejer förutom stickmaskiner, så det krävdes ett gott samarbete för att det skulle fungera.

 Och utan missöde i form av tappade maskor och en och annan tappad stickning så går det ju inte ha en hel kurs                                            
Men dom verkade i alla fall rätt nöjda när dom åkte hem i afton, fast vi inte hann fram till sockstickningen. Vi får ha en separat kurs för sockstickare var den slutsats vi kom fram till.

Då kanske mina Favorit-maskiner och någon Viktoria kan komma till användning.

Men först måste jag träna ordentligt själv på dom gamla raringarna. 

Maskinstickning - en tålamodsprövande aktivitet.

Denna helg hade jag vikt för kurs i maskinstickning. Det är alltid lika spännande att se med vilken koncentration och beslutsamhet deltagarna tar sig an uppgiften att klura ut hur maskinerna fungerar. Tyvärr så har ju maskinerna lite olika system beroende på ålder och märke. Jag föredrar förstås "mina egna" Silver Reed och Brother när jag ska lära ut, men i helgen hade deltagarna med sig för mig tämligen okända stickmaskinsmodeller:
 Knittax och Toyota.

Ann-Britt har klokt nog en Brother

Knittaxen var som gjord för Intarsia-stickning

Men de flesta handgreppen är ju desamma, även om dom har knappar och spakar på andra ställen.Knittax har sk.platinahakar som håller fast maskorna så man slipper tyngder, som man behöver till de andra modellerna. 

Fick i alla fall låna ut några av mina egna maskiner, så vi fick lite fart på stickningen. 

Här stickar Kristina hundtandsmönster i sina favoritfärger.

Tack för trevligt sällskap i helgen och lycka till med stickandet på era maskiner oberoende av märke!