Leta i den här bloggen

måndag 29 december 2014

Julen -Traditionernas högtid nr 1.

Redan direkt efter att den sista av våra gäster åkt hem, så längtar jag till nästa högtid. Skulle gärna dra ut på julen, om inte ända till påsk så i alla fall hela januari ut. Om inte granen barrar alldeles förskräckligt, så får den gärna stå kvar till i februari.
Vi vandrar ut i skogen som vi gjort i generationer och söker en gran. Ibland när det är djup snö kan det vara knepigt, men nu har det inte snöat särskilt mycket före jul på flera år.
En numera avliden fredskämpe och medlem i Norsjö-Kusfors fredsförening gjorde "toppstjärnan" för många år sedan. Den tycks behövas nu, mer än på länge. Vill också påpeka att den svenska flaggan är hela svenska folkets och inte bara en viss etnisk grupps flagga. 
Försöker också komma på någon ny juldekoration varje år.
Detta år inspirerades jag till att vika en julgran av en uttjänt bok.Men det tog emot att dra av pärmen. Jag har en stor vördnad för böcker oavsett innehåll. Förmodligen något nedärvt från generationer tillbaks.
Annat jag pysslat med innan jul kan ni se på min blogg om återbruk Spinket.
Måste också visa en tomte som jag fick som barn av min farmor. Den är lite skamfilad, men hänger fortfarande med efter 65 år i gungan.  

Och detta var årets specialdesignade julklapp, 
gjord av krukmakaren Ingemar Nilsson i Skellefteå.
Fick en liknande i 50-årspresent av Ingemars svägerska tillika min bästa skolkompis Anna. Koppen som dessvärre gått i kras efter 20 års flitigt användande, var helt underbar att dricka ur, och denna är inte sämre.  

Jag försöker avhålla mig från slöjdande under helgtiden, men hade lovat sy en mössa till min dotter uppe i Kiruna, och ville inte sätta igång förrän jag kunde prova på henne. Det blev fårskinn på insidan och ett smidigt ylletyg på utsidan. 
Den kom väl till pass i morse när hon åkte hem i 25-gradig kyla. 
Visst kan det vara kallt här uppe tidvis, men medge att det är vackert. 

Jag sympatiserar med MÖRKRETS OCH KYLANS GLADA VÄNNER,
även om jag inte vågar kasta mig i Skellefteälven så här års.







måndag 24 november 2014

Utflykt utanför den textila trygghetszonen

I helgen som gick fick vi nöjet att ha ett av barnbarnen hos oss, och jag tänkte att det var läge för en mysig pysselhelg.
Som den ekorre jag är, så har jag även samlat på ljusstumpar genom åren, och tyckte att vi kunde testa att stöpa ljus. Snälla Tilda vågade inte protestera, fast hon kanske skulle ha gjort det om hon vetat att det var ca 35 år sedan jag senast provat på denna konst.
Jag ville stöpa ljus som skulle passa till denna 50-tals-ljusstake.

Förberedelserna avlöpte som planerat, men det var svårt att få upp värmen till 75 grader i den hink som jag använde till ljusmassan. Kanske beroende på att vattenbadet knappt täckte bottenytan.
Efter en tids funderande så beslöt jag mig för att flytta över hinken till en större gryta, vilket resulterade i att ljusmassan hamnade på golvet, på mina jeans och min tröja. Samt på mina glasögon som jag av någon anledning lagt av mig på bordet.

Men skam den som ger sig! Efter benäget bistånd av mitt barnbarn kunde vi ändå få till ett antal ljus, både stöpta och gjutna. Inte världens perfektaste, men jag hoppas ändå att de kan lysa upp i vintermörkret.


Till denna krona gjord av sommarens dörrkrans av lin, gamla hållare för julgransljus och en hushållspappershållare använde jag dock köpta ljus.
Idén fick jag från en tidning som vår kollega från Tyskland tog med till vävstugan. Fast där hade de använt gran- och enris, vilket också blev väldigt fint.
Trevlig advent önskar jag alla läsare!


tisdag 4 november 2014

Arcusmässan - the final.

Efter ett par års uppehåll av olika skäl så begav jag mig åter till Luleå och Arcusmässan denna allhelgonahelg. Minns inte med säkerhet hur många mässor jag deltagit i - de som förut kallades Hantverksdagarna - i denna lokal, men det är säkert över 20. Min förvåning blev stor när jag såg att det var den sista mässan som arrangeras där - åtminstone av Luleå mässarrangör.
Jag har varit med i olika kollektiva konstellationer genom åren. Första mässan i Luleå var jag tillsammans med vårt hantverkskollektiv "Nornan" i Norsjö. Vi var ett 10-tal hantverkare som drev en hantverksbutik i Norsjö centralort och det upplöstes för över 20 år sen. Därefter har jag varit med i olika grupper. Jag var med när Handelsgården startade i Umeå , Stockholm och Skellefteå på 1990-talet på initiativ av det som numera heter Almi och projekten Lönngrant och Norra Slöjdvägen som bägge drevs på initiativ av Västerbottens Läns Hemslöjdsförening under början av 2000-talet.
Inget mänskligt är ju som bekant beständigt, så inte heller denna mässa. Det känns lite vemodigt, men kan också vara ett tecken på att det är dags att gå vidare med nya utmaningar.

I år var vi tre som ställde ut tillsammans, men med skilda ytor.
Ekorrbo hantverk


Västerbottensvävarna

och mitt eget företag Ringvor i Rengård.

Som ordförande i föreningen Västerbottensvävarna känner jag ett särskilt ansvar att sprida lusten att väva till eftervärlden. I detta syfte producerade vi en bok : Vyer och Vävar i Västerbotten, som jag tidigare berättat om, och den andra upplagan finns nu att köpa lagom till jul, eller varför inte till Fars dag? Fick besök i montern av ett par män, som visade ett stort intresse för vävning, så jag får jobba lite med mina fördomar märker jag. 
 

Den nordligaste utposten av Riksföreningen för Handvävning : Handvävare i Norr hade en synnerligen dekorativ monter. Deras tema var Band, och de hade verkligen lyckats fylla sina 18 kvadrat med intressanta exempel på vävda band. 

Det märks att Norrbotten har en stark tradition av att väva band.De har främst använts för att förhindra snön att tränga ner i skorna, men förstås också för dekorativa ändamål.

Numera vävs ju också med otraditionella material som t.ex papperssnören

Jag och min dotter Carolina visade hur det går till att väva på minivävramen Zoom Loom, där det bildas små rektanglar i tuskaft, som sedan går att sammanfoga eller använda på olika kreativa sätt. 

Jag har använt bitarna till kragar på tröjor och vävt in dom i band till en halsboa.
Här kan ni se hur den används.
Känner ni er sugna på att testa, så är ni välkomna på workshop.







måndag 6 oktober 2014

Med Linneorna i Hufvudstaden

Den gångna helgen har jag tillbringat i Stockholm tillsammans med medlemmar av linföreningen Linnéa . Ett späckat och trevligt studieprogram , tog oss från Nordiska museet ,
Trodde att Nordiska ville hylla Fi med dessa rosa ballonger, men det var visst en illustration för deras sockerutställning.
Vi tittade främst på textilgalleriet. Men vi hittade ingenting från Västerbotten i samlingarna
Den äldsta textilen i samlingarna - troligen från 1400-talet. 
 förbi hos Handarbetets Vänner,

där en skicklig brodös broderar sidenfanor i intarsia.
Mycket av deras arbete består av restaurering av kyrkotextilier, berättar vår guide.
Handarbetets vänner firar 140 år med en utställning 

Med bl.a suffragetternas vackert broderade baner från 1911. 
via riksdagshuset
där vi fick beundra denna linnevävnad
..och där det också finns en del andra vävnader som framställts på Handarbetets vänner..
T ex.denna efter en målning av Peter Dahl
till  Dramaten

Marmorrummet
Carl Larsson målning i taket
Kostymförrådet var trångt med spännande
Guiden var verkligen initierad och trevlig.
 och avslutades på Hallwynska museet på söndag förmiddag.
..med vävda tapeter och orientaliska mattor på borden, samt mycket annat av överdådigt slag.


Tack till alla Linneor för trevligt sällskap. Ser redan fram emot nästa studiebesök.

Jag lyckades få en biljett till söndagens föreställning av Karl Gerhard. Tyvärr gick mitt flyg så tidigt att jag var tvungen avvika i pausen. Lyckligtvis ska jag till Stockholm igen om 10 dar, så jag kanske får kanske chansen att se den igen om jag har tur. 




tisdag 30 september 2014

Väv 2014 är över - nya utmaningar väntar....

Nu har en dryg vecka gått sedan vävmässan öppnade. Blev riktigt nöjd med vår
( Västerbottensvävarnas och Riksföreningens ) gemensamma monter,
för att inte säga försäljningen av vår bok.
Boken står på Barbro Perssons picknickfilt vävd med tunna trasor och slarvtjäll.
Boken blev slutsåld, och vi har funderingar på att trycka en ny upplaga. Den kommer då att finnas att köpa av mig eller på  hantverksmässan i Luleå, som går av stapeln allhelgonahelgen . Där kommer jag också att demonstrera vävning av min"björkboa" med Zoomloom och bandväv.
Vi visade en hel del av de vävar som finns beskrivna i boken och många beundrade Ulla Nygrens fina vävda jackor och björk-tröja.
Även utanför vår monter fanns förstås mycket fina vävar .
Gudrun Söderholm från Norrbotten gör fantastiska konstverk.
Vävar från "de aderton". 18 vävare främst från Skellefteåtrakten.

Vävstugorna i regionen hade fått ett uppdrag att väva på temat björk. Till vänster är vår förening Vävskalets bidrag vävt i damast av Barbro Persson


Eftersom en utställare inte ska fika i montern, så hittade jag en egen lösning. Lite reklam för Nolia bjuder jag på - deras personal var så tillmötesgående under uppbyggnaden av montern. 

Försökte också sprida vävglädjen med hjälp av VF.
Nu får vi vänta 3 år till nästa vävmässa, men vi ses väl snart på Arcus i Luleå ?





tisdag 16 september 2014

Packar för Väv 2014

Nu börjar det dra ihop sig till Den Stora Vävhändelsen i Norra Sverige :VÄV 2014
Jag har snart packat bilen full med inredningsattiraljer till Västerbottensvävarnas monter.
I morgon bitti åker jag förbi tryckeriet i Skellefteå och hämtar den sista sändningen av Vyer och Vävar i Västerbotten.
Sen ska jag träffa lite mediafolk och bygga monter nr 210 på Nolia.
Ska bli riktigt spännande, och vi har ju blivit lovade vackert väder, så jag hoppas "sörlänningarna" får en positiv bild av Norrland.
Kunde inte låta bli att ta en promenad i skogen med svampkorgen ..
Tänkte att det skulle muntra upp mig efter att ha deppat över det bekymmersamma läget i landet. T.o.m i vår lilla kommun fick Sd ett mandat i fullmäktige, trots att det inte finns någon kandidat som vågat träda fram.
Men även i naturen påminns jag av politiken. Vår en gång brusande älv är utbyggd med flera kraftverksdammar. En just ovanför oss, vilket haft till följd att största delen av älven nedanför dammen ser ut som en kullerstensgata. Minns med saknad Kusforsens brus,som den lät i början på 60-talet när jag kom till dessa trakter.
Vi vill förstås ha elektricitet,men en kunde ju önska att mer av rikedomen som Norrland genererar kunde få komma vår region till del.
Skogen har varit ovanligt generös med svamp i höst. Med korgen full av smörsopp, har jag en timmes rensningsarbete framför mig. Men vad är det för svampar längst till höger?

Jag är för feg för att våga chansa på att det är nån ätlig. Den får bli en bordsdekoration.
Det blir inte mycket i stekpannan när svampen är rensad och stekt, men goda kvällsmackor fick vi i alla fall. 
Väl mött i Umeå!