Spinnkurs med ungdomar

Helgens spinnkurs avslutades i eftermiddag med en glad vinnare av den spinnrock som jag lottade ut bland deltagarna.

Denna kurs bestod av idel ungdomar. Unga kallar jag i kraft av min egen ålder alla som är under 50 år.

Det är alltid lika roligt att få ta emot ivriga elever som vill lära sig något nytt - oavsett ålder. Fast det känns lite extra kul att få visa den yngre generationen spinnandets mysterium, och se deras glada miner när de tar loss sin första härva garn från härvelkorset.

ull..

Det spanns lin..

 bomull..

och förstås Artyarn

Sofia hade spunnit förut, men jag tror att hon också fick någon ny erfarenhet genom att testa den ålderdomliga spinnrocken. Hennes egen nya Loüet gick förstås som en dans, men även de äldre rockarna har sin charm och sina fördelar. 

Sara hade blivit lycklig ägare till en äkta Korf

 Visst är det något rofyllt over detta gäng ?
Spånad rekommenderas varmt för oroliga själar och alla som behöver avslappning från dagens stress.  

Spånadskonstens tjusning och utmaning

Vilken lämplig helg att välja att ha spinnkurs! Runt -30 utomhus, men varmt och skönt inne i "spinnhuset".

Fyra glada tjejer har med liv och lust gett sig i kast med den utmaning det innebär (för de flesta av oss) att få till ett garn av råull.

Mycket lättare är det förstås att börja med att spinna tops, som ligger i fina kardade längder. Men eftersom jag själv hart lärt mig det för oss i Västerbotten traditionella sättet att spinna , så är det det sätt jag lär ut. Här har jag en liten film från 2010 där jag visar lite snabbt de olika handgreppen.
Skrubbsätet (längst fram i bilden) är en födelsedagsgåva från en BB-kompis från 1973. Den kan hängas på väggen och tar liten plats när det inte är i bruk  Först börjar vi att testa att spinna på slända. Eva som har spunnit förut prövar att virktvinna, s.k. navajotvinning.  Sedan har ju Internet öppnat nya världar även för oss spinn-nördar, och vi har fått lära oss nya ord som blendingboard, diz och rolags, och vi har förstått att det finns olika vägar som leder till målet.

Eva testar mitt hemmagjorda blendingboard.

En bra nybörjarspinnrock är Loüets Modell S10

Men Agnes lärde sig även hantera sin egen traditionella spinnrock och lin.

Åsa är stolt över sin första härva tvåtrådigt garn.

Det är en speciell känsla att ha lyckats få till ett eget garn. Sen är det ju träning och åter träning som återstår innan det blir precis som man tänkt sig.

Spånad - en beroendeframkallande syssla

Efter att jag plockat fram mina spinnrockar för att ha en spinnkurs, så har mitt beroende blommat upp igen. Det är en sån skön och avslappnande känsla att sitta vid spinnrocken. Jag  kan intala mig att jag inte bara slappar och njuter, utan också producerar nåt ( även om det i ärlighetens namn inte ger nån timpenning att tala om).
 Har spunnit gotlandsull av fåren från grannbyn och gjort en provväv, samt spunnit upp den ull jag köpte på Fiberfestivalen i Vännäsby.  Nu ser jag fram emot att få ta itu med cashmere-ullen jag beställt från World of Wool.

Har inte bestämt mig för vilken spinnrock jag ska använda dock. Tycker ju att KORF-spinnrockarna är vackra och sköna att sitta vid, men garnet vill gärna bli lite överspunnet, och rullarna rymmer inte lika mycket garn som på Loüets spinnrock. Men jag kunde inte motstå att köpa den blå spinnrock som Pingstkyrkans second -hand i Skellefteå hade stående vid ingången, även fast den saknade hjulets vevstake.

Detta tvåtrådiga garn består av en tråd silke och en merinoull.

Det var trevligt att ha sällskap av kursdeltagarna, som kunde varit fler om inte förkylning kommit i vägen.

Hoppas dom blivit lika bitna av spinnflugan som jag själv, och många med mig att döma av spinnargruppen på Facebook.