Efter en tids huvudbry över hur jag skulle få mitt vävda vadmal manglat, eftersom min mangel var för smal, så visade det sig att lösningen fanns närmare än väntat. Min kompis från grannbyn hade en gammal mangel hon ville avyttra.
Och med hjälp av Rengårds snälla grannar var den tunga pjäsen snart hemma i "färgeriet" i det före detta stallet. Den mangeln hade exakt den bredd jag behövde för ändamålet, och gick med hjälp av elektricitet, så jag fick spara mina krafter till annat.
Andra apparater som jag uppskattar är min gamla tvättmaskin och fristående centrifug.
Tyvärr finns inte vatten i lokalen, men det avhjälps med en slang från bäcken uppe i berget. Rejält självtryck gör att den fylls rätt fort. Och med hjälp av centrifugen blir textilen nästan torr. I tvättmaskinen har jag "stampat" vadmalen och den använder jag även till att färga både ylle och bomull. Kan reglera värmen separat och ser när temperaturen är den rätta på termometern på framsidan.
Här har jag färgat mina gamla 80tals-lakan, som ska få ett nytt liv som trasmattor i vinter.
Nu fattas bara en riktig vadmalsstamp för att min lycka ska vara fullständig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar