Lin och linne

Årets linsådd resulterade inte i någon uppvisningsåker. Den har försummats gruvligt. Först blev sådden tre veckor försenad, och fröerna var kanske inte heller av bästa kvalitet.
Jag testade att så en del med det linfrö som går att köpa i livsmedelsaffären, och det grodde så småningom. Men något spånadslin blev det inte. Det går möjligen att använda till dekorationsbuketter.

 Tursamt nog är jag inte -såsom anmödrarna - beroende av en lyckad linåker. Dels har jag kvar en hel del ospunnet men färdighäcklat lin, så jag kan spinna ifall jag vill, dels så finns ju lintyg att köpa i affären. Handlade av Monica på Boliden garn och tyg när hon hade rea på tyg för något år sedan. Nu har det legat till sig och jag känner mig redo att sätta saxen i det.

Ett mönster på byxor från 70-talet hittades i mina gömmor. Tror jag sydde dem till min mor av storleken att döma. Nu har jag vuxit i det mönstret också. Den som spar han har.

Rapport från Höstmarknad på Gammlia

Helgen som gick var alltså marknadshelg på museiområdet i Umeå. Vädret var fint och vi Västerbottensvävare som var inne i Egilhallen befarade att ett fåtal skulle vilja gå inomhus och besöka oss. Men det var oväntat många som ville se vad vi hade ställt ut och vi hade flera trevliga pratstunder med både vana vävare och andra som inte visste så mycket om vävning.
Gunnel visade hur det går till att sätta upp en väv, och hon hade även med sig en bandvävstol där hågade besökare kunde provväva.

Katarina visade sina fina mattor

Gunnel visade också att  trasor kan användas till annat än mattor.

Mest beundrades nog Gertrud Lindgrens fina damastdukar. Läs mer om Gertrud på Riksvävs hemsida.

Vi från styrelsen gladdes också åt att få en ny medlem i vår förening under dagen.

Dagen innan hade föreningen Vävrosen öppet hus, så jag hann besöka dem. Det är alltid trevligt att se vad andra vävare har i sina vävstolar. Många fina dukar, inte minst Västerbottensdrällar har vävts i den vävstugan genom åren.

Ute på gården på Gammlia fanns förstås andra hantverk än vävning.

Mathantverk är ju alltid ett vinnande koncept. Jag hann smaka av den goda renköttsoppan som serverades uppe vid samevistet.
 Även tovning och andra hantverkstekniker visades och såldes.

Sara Werner ,Umeå hade ett tilltalande marknadsstånd.

Karin Nilsson hade många fina ullprodukter.
Kolla gärna också hennes hemsida.

Nu har vi en kommun kvar att besöka på vår Vävstafett : Karin Wallin i Nordmaling öppnar sin ateljé och visar sina vävar till helgen mellan 12.00-18.00. 

Vävstafetten på väg till Umeå. .

I år har sommaren varit osedvanligt kort.Visserligen har vädret blivit bättre  nu i augusti, men kvällarna har mörknat, så vi kan inte blunda för det faktum att det går mot höst. Lyckliga är vi som har ett hantverksintresse och inte är beroende av vackert väder för att utöva vår favoritsysselsättning.
Ibland blir man dock frestad att flytta ut i solen.

Min minsta vävstol är lätt att flytta, så jag passade på att väva ut varpen med bomullsgarn lämplig till festremsor. Inslaget är papperssnören och Rayon-garn från Björks i Kusfors. Nu hittar jag inte fler nystan där. Jag ångrar att jag inte köpte upp hela lagret.

Under första helgen i augusti, när vävstafetten startade i vår kommun Norsjö, var vädret inte lika fint som det är nu, men det var en hel del besökare i alla åldrar på alla fyra platser som hade öppet hus.

I måndags fick jag besök av P4 Västerbotten  som ville veta mer om vår Vävstafett. De trodde kanske att vi höll på med nån tävling. (Det inslaget sändes alltså den 17 aug. 1.33.30 in i programmet.) Kanske det kan betraktas som vilseledande marknadsföring att kalla det stafett? Men vår tanke var att ge de olika vävateljéerna/vävstugorna var sig helg att visa upp vävningen i sin kommun, och på det sättet ge de intresserade möjlighet att besöka fler platser. 

Förrförra helgen besökte jag Kåge vävstuga och fick bland annat se på Ewas och Marias fina alster.

Västerbottensvävarnas satsning på Vävstafett med Öppna vävstugor är snart avslutad. Två kommuner återstår att besöka: Umeå och Nordmaling. På söndag finns delar av Västerbottensvävarnas styrelse och andra medlemmar på Gammlia i samband med höstmarknaden vid museet.
 På lördag har föreningen Vävrosen, på Östra Esplanaden 11 öppet hus mellan 12.00-16.00.
Välkomna att besöka oss!

Jag har vävt in trasor i cykelhjulen på den uttjänta gamla cykeln. Nu får den istället fungera som reklamskylt för Vävstafetten. 

Trasmatteworkshop med hjälp av tandborstskaft.

Trasmattans dag firas på lite olika tidpunkter runt om i landet. Här firade vi den idag genom att ha en workshop i toothbrush-rug. Åtta trevliga damer i olika åldrar från Göteborg i söder till Malå i norr tog sig an uppgiften med glatt humör.

Vädret var ovanligt vackert så vi kunde sitta utomhus

Behövdes skugga så kunde den fås inne på logen i samband med fikapausen.

Nästa tillfälle att komma hit och testa tekniken blir på söndag den 2 augusti kl. 12.00-16.00.

Jag har även öppet i vävstugan för de som vill väva mattor i vävstol på traditionellt sätt.
En dubbelväv med varp i lin  och en mattväv i rosengång med svart bomullsvarp finns uppsatt och klar att använda.
Välkomna!

Förbereder knytkalas

En släktträff med syskon, syskonbarn och deras barn som vi planerat länge, ska äntligen bli av.
Eftersom jag inte är duktig på att laga mat, så tog jag på mig att tillhandahålla bröd i olika former.
Jag har bakat ljusugnsbröd

och tre olika sorters mjukkakor

Jag använder mig av de recept som min mor och faster Valborg lär mig, förutom en variant på mjukkaka där jag uteslöt komjölk och bytte det mot havremjölk. Det är ju tyvärr många som är överkänsliga för mjölk nuförtiden.
Sen fick jag ögonen på boken Maten- hunger och törst i Västerbotten av Ella Nilsson och Torgny Lindgren, och kollade Ellas recept på "tunnbröd". Av det kan jag bara dra slutsatsen att jag inte är någon rutinerad bagerska, trots mina 45 år i bagarstugan. Jag skulle inte kunna hantera en deg på 10 liter vätska och bara drygt 4 kg mjöl. Undrar om inte tryckfelsnisse varit framme här?

Detta är mitt recept på ljusugnsbröd som är det försvenskade namnet på kakubröe:
2 liter vatten
2 liter mjölk
4 paket jäst
1 msk salt
1 hg socker
4 kg rågsikt
1 kg vetemjöl
kornmjöl (ev. blandat med vetemjöl) till utbakning
Men det finns förstås många olika recept på ljusugnsbröd. Tycks minnas att mor brukad göra en sötstajp kvällen före. Kanske var det för att spara jäst ?

Tunnbröd är i Norsjötrakten endast det brödet som bakas på kornmjöl utan jäst. Vi brukade bland lite kokt potatis i tunnbrödsdegen. Potatisen skulle blandas med lite rågmjöl medan den ännu var varm och stå över natten, för att sött´n. Det är ett bröd för proffsbagerskor. Kanske jag ska testa endera dan. Det var länge sen sist jag bakade riktigt tunnbröd.

Hur som helst så gav jag mig på receptet på limpan på skållat rågmjöl från sid. 118. Den blev riktigt saftig och god i smaken.
Ett annat av recepten i boken Maten är ett recept ( av två ) på enbärsdricka. Jag testade det senare och konstaterar att i år är inte året när enbärsriset har bär. I alla fall inte här hos oss. Så jag sätter till en burk torkade bär till den halva kasse enbärsris jag plockat.

Jag kokar först riset/barren ( efter att ha sköljt dem) och bären i 8 liter vatten ca 1/2 timme.

Silar sen bort riset och tillsätter 12 gr jäst när drickan svalnat. Sen får den stå i rumstemperatur ett dygn och jäsa. Efter att ha skummat av så förvaras den i en gammal drickesflaska i källaren i upp till max 2 veckor. Hoppas att alkoholhalten håller sig inom tillåten nivå för mig som vill kalla mig absolutist.

Jag gör rabarberdricka till barnen för säkerhets skull.

Väv- och baksommar.

Denna sommar har hittills bjudit på perfekt bak- och vävväder. Lite tråkigt för de som vill ha sol-och badväder förstås, men en får göra det bästa av situationen.
Idag har dock solen tittat fram och jag har kunnat ägna en stund åt min trekantsväv som står ute på altanen.

Tidigare har jag mest tillbringat dagarna inne i bagarstugan ......

...på egen hand eller tillsammans med barn och barnbarn.

...eller i den något svalare vävstugan

Jag har en förkärlek för äldre vävstolar. Varför vet jag faktiskt inte. Kanske de förmedlar något från de generationer kvinnor som använt dem tidigare. Denna vävstol har en skylt med AB John A Thulin & Co, Norrköping, Sweden. När jag googlar på det namnet får jag fram detta citat : "John A Thulin & Co grundades 1892 i samarbete med en firma i Manchester för att tillverka vävskedar, stålsolv och andra tillbehör till textilindustrin. 1954 lades det ner, för att återuppstå under namnet Nils Kindahls Industri AB. Där tillverkade man bland annat textilmaskiner och spolar." 

på Weavolutions site.

Den här vävstolen stod i ett skjul ute på gården,när jag flyttade hit i början på 70-talet. Den var i lite dåligt skick, så vissa detaljer är reparerade och den har stått på vinden i bagarstugan de senaste 25 åren. Jag har vävt många täcken i rosengång till gundstolsfällar i den. 

Den var väl använd även innan den kom i min ägo, som synes. Kanske den är lika gammal som Gustavsson-gården som är från 1843? Tyvärr finns inget årtal vad jag kan se. 

Detta är en av mina andra favoriter. Inte fullt lika stabil , men har en del andra finesser. Den är hopfällbar och har skruvar av trä istället för kilar. 

Denna gamla vävstol fick jag av en annan vävinna som funderade på att göra ved av den. Jag har ju inte plats för fler vävstolar inomhus, så jag tänkte att den skulle få byggas om till hammock. Men i avsaknad av byggmästare, så får den stå ute som en prydnad. Den har en typ av skafthållare som jag inte har sett någon annanstans och skulle säkert fungera som en stadig mattvävstol.

Jag vågar dock inte tänka på vad som händer med mina raringar efter att jag kilat vidare. 

Säsongsupptakt med föreläsning

Den 1 juli har jag säsongsupptakt för min utställning Anmödrars spår - textilier och redskap från förr.
Vi har bjudit in Kristina Friberg från Skellefteå museum att hålla föredrag om hur man vårdar sina gamla textila skatter. Antar att hon har en del invändningar mot mitt sätt att exponera textilierna.

Väl vårdat är rubriken på föredraget som är ett samarrangemang mellan Ringvor i Rengård, Alla tiders Norsjö och Studieförbundet Vuxenskolan.

Hoppas att besökarna också tar med sig egna textilier som dom har frågor om. Det finns säkert en stor mängd jättefina textilier i kommunen, som bara ligger i en byrålåda utan att någon får se dem.

I utställningen finns en gammal vävstol med mattvarp som är solvad i rosengång, Den som vill ta tillfället i akt och väva sig en matta har möjlighet att göra det. Behövs handledning så är sista veckan i juli säkrast.