Byggnadsvårdsdagar på Gammlia, Västerbottens museum

Ibland tures´ä, brukar vi säga, när det går vår väg. I söndags hade jag ett ärende till dottern i Umeå, och blev varse att det samma dag hölls föredrag om Sara Lidman och visades bilder av Sune Jonsson - två av mina stora idoler- på Västerbottens Museum. Dessutom var det byggnadsvårdsdag ute på Gammlia, med demonstration av alla möjliga traditionella hantverkstekniker.
Linföreningen Linnéa var på plats och demonstrerade hur det går till att bereda och spinna lin.

De visades också hur man slår rep med lin.

Här är en kort film om repslagningen.

Där demonstrerades också hur man sätter upp en skihage.

En sån finurlig vagn för att sveda granruskorna som används för att binda ihop skihagen har jag inte sett förut.

Aftonen avslutades med en intressant film av Sune Jonsson om hur det gick till att framställa tjära i våra trakter "förr i tiin". Stjärnorna i filmen var Harry Lööv med familj. Rekommenderas ifall en vill förstå djupet i Saras bok Tjärdalen.

Bagarstugans dag med Förklädesutställning i gammal stil

Den 18 juni har Västerbottens museum förlängda arm i vår kommun - Alla Tiders Norsjö -utropat till BAGARSTUGANS DAG. Självklart måste jag ställa upp och hålla öppet i min bagarstuga. Vill någon komma och baka sin egen mjukkaka så är ni välkomna.
Det går även att åka buss runt till en del av de bagarstugor som är med i arrangemanget. Tyvärr räcker inte en dag till för att hinna besöka alla och ta del av de kringaktiviteter som erbjuds. Så man ställs , som så många gånger förr, inför svåra val. Information om bussresan finns här.

Samtidigt passar jag på att slå upp portarna till en utställning av förkläden i vintage-stil. De äldre förklädena ingår i min utställning "Anmödrars spår". De nyuppsydda finns i en angränsande lokal. Jag har också tillklippta tyger efter olika mönster som går att köpa för den som vill sy själv hemma. Den 19 juni håller jag workshop för den som vill sy ett eget förkläde och vill ha lite handledning.

Tillbaks till vävstolarna

Har nyligen besökt Norrköping och bevistat Riksföreningens för Handvävning årsmöte.

Som ordförande för Västerbottensvävarna är en av höjdpunkterna att få åka och träffa andra vävare och se vilka alster som ställs ut. Samtidigt ger det mig tillfälle att besöka städer jag sällan eller aldrig besökt. Norrköping var ett angenämt besöksmål, med en intressant historia, som dessutom var berättad i textil form, synligt för alla som besöker rådhuset. Åsa Bengtsson har formgett åtta fyra meter höga vävda tapeter, med historien från Norrköpings rötter fram till nutid. De vävdes under ett år i åtta olika vävateljéer i Riga, för att vara färdiga till rådhusets 100 års-jubileum år 2006.

Läs mer om Riksårsmötet här

Nu är jag tillbaks i vår förening Vävskalets vävstuga i Petiknäs Vi har bråda dagar med att planera och dra på vävar i alla vävstolar, så det blir intressant för besökare som kommer till vårt Öppna Hus till hösten. Vi deltar i Riksföreningens för Handvävning 25-årsjubileum, samtidigt som vår regionsförening Västerbottensvävarna fyller 20 år. 

.Jag planerar att också fira Trasmattans dag den 31 Juli med olika aktiviteter här i Rengård. 

Just nu väver jag en matta i dubbelväv på den 2 meter breda vävstolen. Det går ju lite material till den, vilket är bra för vi håller på att drunkna i mattrasor i vävstugan.

Faktum är att jag fick lite ryggproblem efter att ha trampat i denna vävstol en hel dag. Det ger mig en anledning att flytta runt i lite olika vävstolar. Alla är inte så fysiskt krävande som denna, 

Och inget ont som inte har nåt gott med sig. Dagen efter fick jag ta en paus i min massagefåtölj och kunde samtidigt jobba med mina olika bloggar.

Mars på Irland

Eftersom en av våra döttrar bor på Irland så åker jag oftast dit när jag vill ha en längre paus från mitt vanliga arbete. I år hade jag en särskilt viktig uppgift - att ta hand om barnbarnen medan de väntade på att deras mamma skulle komma hem från BB med lillasyster.

Våren hade hunnit längre här än i Västerbotten

Att helt lämna hantverket därhän är svårt. Därför packar jag alltid med lite garn och sticknålar för säkerhets skull. Försöker också få den äldre av flickorna att lära sig sticka, men tålamodet verkar vara större vad gäller dataspel än garnhantering.
Dataspel ägnar jag ingen tid till, men vi hade annat roligt samarbete, såsom bakning och puzzelbyggande.

Jag leker fortfarande hellre med dockor än spelar fotboll, men försöker lägga gamla invanda könsroller åt sidan för att inte föra begränsande traditioner vidare. Men det fanns ju onekligen en del att pyssla om.

Fick ett par timmar "ledigt" för att besöka stadens bibliotek, ( ett f.d. kloster).....

....och den grupp av damer som träffas där varje onsdag för att sticka och virka,

Virkning verkar vara populärare än stickning att döma av deras handarbeten. Men det kan ju variera även i vårt land.

Stickad pläd som var ett prenumerationsprojekt

På min fråga om jag kunde hitta någon handvävare i staden ( Birr) , så fick jag inget napp. De trevliga damerna föreslog att jag i så fall skulle söka mig västerut till Galway. Tyvärr är jag för feg för att våga köra bil på "fel" sida - dessutom var ju inte mitt syfte med resan att göra egna utflykter, som inte var barnanpassade. Så det fick bli badhuset i Roscrea i stället. 

Sökte också efter handvävda produkter i butikerna utan större framgång. Men ljuvliga halsdukar från Avoca mills hittade jag i en butik, så det fick bli presenten till min man, som hållit ställningarna här hemma. 

Nästa gång jag besöker Irland ska jag vara bättre förberedd. Ta med mig en dotter som gärna kör på vänster sida och göra lite utflykter runt på ön. Tyvärr hade jag inte möjlighet att åka med på resan som Riksföreningen för Handvävning anordnade för tre år sen. Men det finns resereportage att läsa här. 

Även om vädret på Irland inte alltid är det en drömmer om på sin semester, så fick jag en hel del inspiration av byggnaderna och naturen runt om den lilla staden Birr.

Jokkmokks marknad 2016

För första gången kliver jag in på museet Ajtte trots att jag varit på Jokkmokks marknad  i över 20 år.
Det är en imponerande upplevelse och jag ångrar att jag inte besökt det tidigare. Det behövs ju flera dagar för att hinna ta till sig all information och se hela utställningen av samiskt liv.

I år fanns dessutom en intressant utställning av vantar. Många färgglada vantar från Jokkmokk och Jukkasjärvi-Kirunaområdet. Mönster finns att köpa på muséet, hos Stoorstålka eller kan beställas via nordvallfalck@gmail.com

Minns att min farmor stickade på detta sätt. Det är ju samma teknik som används vid tvåändsstickning, även om det här bara användes ena änden. 

En annan dekorativ teknik som använts var reliefstickning.

Överallt i samhället kunde man se vacker sameslöjd men även utsökt hantverk från när och fjärran. 

Till exempel hos vår värdinna Ketty Kangas, som har varit vänlig och upplåtit sitt hem för mig och mina medhjälpare i flera år. 

Hon syr vackra konstverk i lappteknik..

och stickar egendesignade tröjor av natur- och växtfärgat garn.

På nattkröken plockar jag fram min lånade ljudinspelare och ber om en intervju. Något som den generösa Ketty inte säger nej till heller. Mitt tekniska kunnande är begränsat så den är delad i två delar, eftersom batteriet behagade bli tomt mitt i vår pratstund. Här kan du lyssna till första delen.

Ketty har arbetat med textil under hela livet, och har nu även ett bildvävnadsprojekt på gång.

Den första bildväv hon gjorde var för ca 45 år sedan, men håller fortfarande. Fungerar som glasögon- eller mobilfodral.  Här är del två.

På Konst- och Hantverksmarknaden  på Västra Skolan var vi ett 20-tal utställare. Allt ifrån riktiga veteraner som Ragnhild Eklund med sina utsökta skinn-och tenntrådsarbeten och nyblivna utställare som Johanna Funck med nyskapande inredningsprodukter av renhorn och järn. 

Min egen monter var färggladare än någonsin med plädar och kuddar i cerise/lila, förutom signaturprodukterna mösshattar i filtad eller krokad ull . 

Väv-och ullpodd med Kia Jonsson

Planerar just nu för att ta emot ett gäng spinnare. Ser fram emot detta och hoppas på en rolig helg med mycket ull-prat. För att vara lite bättre förberedd så begav jag mig till Forsbacka ull för en tid sedan , och fick tag på lite olika ullprover från allmogefår och dessutom fick jag låna hennes ( eller om det var Allmogefårföreningens ? ) fantastiska handspunna garnprover.

Det blir ju en annan upplevelse när en får känna på garnet och förstå vilka variationer det finns mellan olika ull bara inom gruppen Svenska allmogefår. Och vilket fantastiskt jobb de gör som håller genbanker! Kia har haft genbank för Dala-Pälsfåret i 10 år, men har nu avvecklat fårägandet av hälsoskäl.  

Dessutom gjorde jag en bandad "intervju" ( som vi kanske kan kalla podd?) med Kia, som kan så mycket om ull att jag blev nästan stum. Hon har varit med i ett vadmalsprojekt för ett antal år sedan, där de olika medlemmarna i Föreningen Svenska Allmogefår vävde med garn från sina respektive fårraser.

Hon har en pärm med prover från alla deltagarnas vadmal, så den som beger sig till Forsbacka kan få se och känna på dem. 

  

Besökt en ullguru

Igår hade jag förmånen att få besöka denna visa kvinna. Kia Jonsson . Hon är den som ser till att vi får en Fiberfestival i vårt län varje år. Hon besitter en enorm kunskap om ull och har ni inte möjlighet att komma hit, så kan ni träffa henne på Fårfesten i Kil den 4-6 mars.

Här visar hon en otrolig väst som hennes syster stickat av handspunnet garn från gårdens fårull. Vill ni läsa mer om Kia så har hon en hemsida : 

Forsbacka Ull

www.forsbackaull.se