Det kan vara en balansakt att införliva entusiastiska handstickerskor i maskinstickningens mysterier. Många gånger kan jag tänka mig att dom blir besvikna. Det är ju inte bara att sätta garnet i maskinen och sedan dra.
Ska man sticka ett plagg, så är det en hel del uträkning och provstickning att göra först.
Dessutom ( det ska man inte sticka under stol med :) så klarar inte maskinen allt som man kan göra för hand.
Att öka eller minska mitt i ett varv (såvida man inte stickar på tvären) låter sig svårligen göras.
Men har man bara kommit underfund med maskinens styrkor och fördelar, så har man god hjälp med produktionen och att med att minska sitt garnförråd.
Hur man ska trä garnet i maskinen kan vara knepigt bara det, men Camilla lärde sig snabbt.
Maj-Lis tog med sin egen maskin för att lära sig att använda den på ett effektivt sätt.
Ibland måste man repa upp det man stickat, men lyckligtvis så går det snabbt utan att man behöver plocka bort stickningen från maskinen. Marita hann bli färdig med sin poncho och även sticka ett par tofflor som hon sen skulle tova i tvättmaskin.
Inger tyckte att det svåraste momentet var att minska och maska av. Man behöver ju ha en skaplig syn i synnerhet om garnet är svart. Hon stickade en bolero i svart silke/merinoull som blir till en nätt dräkt tillsammans med kjolen hon köpte som var stickad i samma garn.
Ann-Britt har skaffat sig stickprogrammet DesignaKnit som är till god hjälp när man räknar ut storlek och ritar modeller. Är man ägare till en elektronisk maskin så kan man även sticka mönster direkt från datorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar