Tack vare att vi fick våra vacciner för ett par veckor sen, så har vårt påskfirande varit nästan normalt.
De flesta av barnen har kunnat hälsa på och vi har njutit av god mat och goda samtal. Nu håller blommorna på att vissna och godis- och fruktskålen är nästan tom.
Så mycket slöjdande har det inte blivit i helgen. Några varv på en draken-vante till barnbanet. Den blir kanske klar till nästa vinter.
Känner mig lika slö som katten.
Jag fick en förfrågan från Jess ( Jörns evenemang och sammhällsservice) om jag ville bidra med en kudde/dyna till Sara Kulturhus i Skellefteå. Det skulle spegla någon anknytning till Jörnsbygden.
Det var ju trevligt att detta stora och viktiga byggnadsverk satsade på utsmyckning gjord av lokala konthantverkare var min första positiva reflektion, Så jag började fundera på en lämplig design.
Jag blev lite nyfiken på villkoren så jag ringde till Skellefteå kommuns ansvariga för utsmyckning av denna byggnad och det visade sig att de miljonerna redan var intecknade och beslutade om.
De som jobbar med textilt konsthantverk var inbjudna att utan ersättning bidra till att pryda den stora trappen med dynor och lokalen med vävda draperier.
Jag kan inte hjälpa att jag tror att Sara Lidman skulle ha motsatt sig denna lösning.
Epitetet "lokala hjältar" ger oss inte mat på bordet.
De som jobbar med textilt konsthantverk var inbjudna att utan ersättning bidra till att pryda den stora trappen med dynor och lokalen med vävda draperier.
Jag kan inte hjälpa att jag tror att Sara Lidman skulle ha motsatt sig denna lösning.
Epitetet "lokala hjältar" ger oss inte mat på bordet.
Tror att jag donerar kudden till vår lokala byaförening i stället. Kanske som betalning för en tjänst vi behöver få utförd i byn.
Hejja!
SvaraRaderaRätt gjort 👍
Ännu ett exempel på att kvinnors möda inge uppskattas till sitt rätta värde.