Leta i den här bloggen

torsdag 1 april 2010

Kvinnohistoria

Trodde aldrig att jag skulle börja blogga.Slöseri med tid ansåg jag det vara.
På samma sätt som jag tyckte att det var slöseri med tid att vara ute och tomgå
( = promenera utan mål).
Men man får aldrig upphöra att förvånas. Nu gör jag både-ock.

Efter ett år med (nästan) dagliga promenader på runt en timme, så känner jag att konditionen har förbättrats och jag slipper ta mediciner mot högt kolestrol. Dessutom kan man ju faktiskt planera dagens göromål medan man motionerar.

Bloggandet har jag bara testat en dryg vecka, men jag hoppas att min hjärna får lite motion i alla fall.

Jag drömmer om att kunna visa på de enorma insatser som våra anmödrar har gjort för att hålla regionens män, kvinnor och barn med, inte bara mat men också kläder och andra textilier som behövs i ett hem. Det är inte länge sedan vi här i Norra Västerbottens inland var självförsörjande med det mesta i den vägen.
Vävstolar stod uppställda i nästan varje kök under vinterhalvåret.Det skulle vävas lakan och handdukar och halvylle till underkläder åt husbonden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar