Slöjd i årsmöterstider

Då och då har vi pysseldag på seniorboendet Gnejsen. Det är till min förvåning ett fåtal som sluter upp. De flesta 65+are verkar ha lämnat detta bakom sig, även de som är utbildade i ämnet textil. Vi försökte locka med pappersslöjd och torrtovning med inslag av makramé. Dagny med många konstnärliga talanger visade oss hur man gör pappersblommor.

Den 9 mars var det dags för Västerbottensvävarnas årsmöte. Vi skulle träffas i Petiknäs och medlemmarna i min kära vävförening Vävskälet ställde upp med lokal och förtäring.

Jag blev omvald till ordförande, och det blev inga större förändringar i styrelsens sammansättning. 

Dagens höjdpunkt var i vilket fall Anitas demonstration av tuftning. 

Hon har övat sig i denna teknik ett tag och nått fram till en teknik som fungerar med hjälp av lite armmuskler. Att hon sedan har en (nedärvd?) konstnärlig ådra gör inte saken sämre. Vi blev glatt överraskade över att hon det färdigtuftade konstverket som vinst i medlemslotteriet. 

Jag fortsätter att tillverka bitar till DET STORA HJÄRTAT som ska produceras av Gerillaslöjdfestivalen. Kanhända att jag behåller ett par som inte riktigt blev det rätta måttet.

det blir spännande att se resultatet framåt hösten. 

Den 16 mars hölls föreningen Linneas sista årsmöte.De beslöts att föreningen skulle läggas ner och vi tipsar om att medlemmarna får fortsätta sin kamp för linodling, beredning och spånad i Västerbottens  Hemslöjdsförenings regi. 

En tröst i den allmänna depretionen över världens situation är ändå att kunna möta sina likasinnade på Internet. Förutom K3n finns det flera slowstickare på Youtube som sysslar med att sy Kawandi. En lappteknik med afrikansk/indiska rötter. Det förefaller vara ett sympatiskt sätt att ta tillvara gamla tygbitar i måttliga storlekar och jag fastnar omedelbart för den tekniken (också). Inser att jag är en obotlig hoppjerka. men ursäktar mig med att jag anpassar mig till de rådande omständigheterna. Nu när jag inte rymmer vare sig vävstol eller stickmaskin i lägenheten där vi bor, så får jag hålla mig till de mindre utrymmeskrävande teknikerna. Det går förstås att göra hur stora Kawandis som helst, men jag börjar med en liten  30x30 cm.

En brodericirkel i Ersboda slöjdförenings lokaler är ett trevligt avbrott varannan onsdag. Det är intressant att se deltagarnas olika projekt. Själv försöker jag illustrera världens situation med en bortflygande fredsduva via en kombination av franska stygn, schattersöm och nåltovning.  

Ett annat sätt att brodera är det japanska Sashiko. Jag fick en fin present av Anita - en box med olika kort med stygn som man kan använda på olika sätt. Ursprungligen var det ett dekorativt sätt att laga kläder på .

Här har jag sytt en s.k. risbag och en liten förvaringsbox till fingerskyddet.

Nu börjar de flesta årsmöten vara avklarade . Jag fick vara ombud för vår regionsförening Västerbottensvävarna på Riksvavs årsmöte i Visby. Det var en trevlig tillställning med olika kringarrangemang som Gotlands vävare satt ihop. Jag deltog i en workshop i Gotländsk vävsöm.

Något sådant pillrigt broderi skulle ja inte gett mig på utan den pedagogiska ledning som dess ordförande gav oss, Hann inte sy så mycket , men har gjort dynan klar sen jag kom hem.