Tunnbröd - som jag känner det.

Jag blev så inspirerad av Bagarstugans dag i lördags, så jag fortsätter att baka av bara farten.

Då hade jag ju hjälp att ett gäng unga damer som bakade mjukkaka.

Det kan vara lättare att börja med den typen av bröd, eftersom de inte är så tunna och svårhanterliga. 

Det är länge sedan jag själv bakat det som jag rätterligen anser vara tunnbröd - alltså bröd bakat huvudsakligen på kornmjöl och utan jäst. När Olof från Svansele Grönt kom med nymalet kornmjöl kunde jag inte motstå frestelsen att pröva detta något mer svårhanterliga bröd. Det är säkert 40 år sedan jag sist gett mig i kast med detta, och då hade jag assistans av min mor.

 Kornmjöl har ju inte samma gluteninnehåll som t.ex vetemjöl och degen blir "tvär" och bröden inte lika hållfasta före gräddning, som deg med hög inblandning av vetemjöl. Är ni intresserade av mjölens kemi så finns en sida här.
Jag blandade i kokt pressad potatis efter det recept jag fått hemifrån och ca 25% vetemjöl, resten kornmjöl. De första bröden blev både trasiga och brända, men så småningom lärde jag mig tricket - att inte kavla och nagga för tunt till att börja med, utan att nagga bröden tunna sedan jag flyttat över dem till "fjölen".

 Det var riktigt roligt sedan jag fått kläm på tekniken. Testade till och med att nagga med fjädernaggarna.

Det fungerade också även om det var lite enklare att använda rullnaggarna. Vi har två olika - den ena med fyra och den äldre med tre rullar.

Båda fungerade bra, men den äldre var trevligare att hålla i med sin mjukt runda knopp.

En av svårigheterna är ju att kavla jämntunt, så inte delar av kakan är bränd medan resten är ogräddad. Men med övning kommer så småningom förhoppningsvis färdighet. Och lite färg skadar väl inte? 

Vi avslutade bakdagen med traditionell "blaita" till middag. Jag gillade korntunnbrödet medan mannen föredrog "kakubröe" bakat på 75% rågsikt och 25% havremjöl. Havremjölet var även det nymalet på kvarnen hos Svansele Grönt. Här kan ni läsa mer om Olof.