fredag 28 mars 2025

"Vad mars inte vill vill säkert april.."

 Brukar inte citera bondepraktikan men kunde inte motstå denna önskan. Mars månad har varit lite motsträvig kan jag tycka. Med långdragna förkylningar och andra bekymmer, samt få soliga dagar och mest kall blåst. Så min förhoppning är att april kommer att bringa oss bättre väder och ny arbetslust. 

Avslutade kursen i maskinstickning på Ersboda Slöjdförening i februari och tog hem en av mina stickmaskiner till det lilla hobbyrummet i akt och mening att sticka ihop de små vävda bitarna till ett större tyg. Under veckorna med utegångsförbud har jag ägnat mesta tiden till att väva på ZoomLoom . Kanske har jag tillräckligt med bitar så  det räcker till en väst ?

Garnet är en tråd meriono och en tråd handfärgad silke från Redum. 






lördag 22 februari 2025

Nya tider...nya slöjder

Det är härligt med lite större svängrum. Och fort fyller jag hyllor och skåp med material till slöjdande som tidigare bodde på balkongen. Skönt att få lite bättre överblick över grejerna, men svårt att minnas vart man lagt vad.
Halsdukshängaren passade till att hänga upp risbagarna i . Däri döljer sig garner för broderi och ZoomLoomvävar.

Risbagar kan en aldrig få för många av. De här är sydda av olika återanvända tyger och broderade med sashiko eller mola och öglebroderi.

Snart närmar sig påsken. Jag lät mig inspireras av Jerri Bellini att göra " Prosperity hens" . Inte för att jag är särskilt vidskeplig och tror att de kan bringa mig lycka och välgång, men det var roligt att hitta ett användningsområde för de små bitarna av ylletyg som jag inte förmått göra mig av med. 
Dessutom tränar jag på min engelska genom att titta och lyssna på dessa damer från olika delar av världen. "Två flugor i en smäll" med andra ord.



















onsdag 1 januari 2025

2024 års sista dag och 2025 års första.

 December har bjudit på ett varierande väder, men vi har snö nu som det ska vara denna tid på året. Inte särskilt många minusgrader och onödigt mycket blåst, men ganska härligt ändå.

Jag har hunnit vara på två julmarknader i Umeåtrakten och visa upp delar av min produktion.
Det var särskilt roligt att få sälja en handstickad tröja till en ung person som verkade uppskatta hantverket. Numera producerar jag bara av det material jag har och enbart för nöjet att arbeta med händerna. Intalar mig att det är nyttigt för både kropp och själ. Åtminstone verkar forskningen äntligen ha kommit fram till det. Hoppas att de som styr över pengafördelningen till kulturen också så småningom vaknar upp och inser detta. 





Fortsätter att följa mina favoriter på YouTube men jag hinner inte med att göra alla förslag som dyker upp på skärmen. Några som verkar skojiga tar jag till mig. Det är skönt att bara få sy utan tanke på att det ska "bli nåt" eller ännu mindre vara lönsamt. Jag bara njuter av processen och rätt vad det är så dyker det upp ett användningsområde för bitarna.

Några bitar fick bli till julkort. Har fortfarande kvar en hel del av ullspinket jag bytte mig till på Jokkmokks marknad för många år sedan. Det har räckt både till gungstolsmattor, dynor och annat.




Försökte mig också på att göra en textil julgransboll.
Den blev lite tung så den passar bättre att hänga på vårt tidningsfack . Jag använde ett garnnystan som stomme eftersom jag inte hade någon styrolitkula. 

I övrigt så har jag mest plockat ihop våra saker inför flytten som har skett i dagarna. Vi flyttar inte långt - bara tre trappor ned, men till en betydligt större lägenhet. 

Så nu får jag plats för både fler stolar för mina dynor och den Mandela-matta som jag sydde i somras. 

Önskar att vi får ett fredligare 2025 och att mänskligheten lär av tidigare misstag.
Jag tänder ljusen från UNICEF som min kära syster gav mig för många år sedan och försöker hitta hopp och tröst i de ord som de kloka kvinnor och män som gått före oss gett oss. Inte minst våra lokala författare Sara Lidman och Torgny Lindgren. Vi läser ( äntligen ) Saras bok Tjärdalen i vår bokcirkel på Gnejsen nu och jag förundras över hennes fantastiska uttrycksförmåga redan som debutant.
Hoppas vi får fler tillfällen att läsa ( eller lyssna på) fler av hennes och andra kloka författares ord.






torsdag 21 november 2024

Minns i november......

Inatt har det snöat ordentligt. Snön trängde sig även in på den inglasade balkongen. Men jag tror att mina hålkrusdynor klarar lite snö. Det var utlovat plusgrader till veckan, så då får jag väl ta in och torka dem.

Klackdynorna som hade legat på balkongen hann jag rädda undan snön. De finns nu ett par stycken att se/köpa på Slöjdarnas Hus i Vännäsby som öppnar på lördag  den 24 november mellan 11,00-16.00.

Jag fick låna min kompis Anitas tuftmaskin några veckor. Det var kul att tufta, trots att jag fick blodad- inte tand utan tumme. Men det har läkt nu och jag fick ingen större skräck men lite respekt för apparaten. 

Kom på att det var smartare att lägga bilden när man vill göra en vy med hoisont eftersom det vanligaste är att dra maskinen nerifrån och uppåt.



Mina kunskaper i broderi är begränsade, men det går framåt.
 Vid besöket på Sy & Hantverksfestivalen i Stockholm mötte jag en tjej med passion för äldre broderimönster. Hon gav(!) mig ett antal upptryckta linnebitar med tryckta mönster från 60-talet. Hennes företag heter Studio Flax och ligger i Bristol, Uk.  Det har en fascinerande historia och där finns många olika broderikit ifall ni vill köpa ett av de fina mönstren. 
Förra helgen var det öppet hus hos föreningen Vävskälet som har sitt säte i Petiknäs, Norsjö kommun. Jag tog bussen bl.a. för att besöka de tidigare kollegorna. Det var verkligen trevligt att se deras alster och att föreningen lever vidare trots att jag som varit dess ordförande i över 30 år flyttat från bygden. Här kan ni läsa om vad haft för oss sedan 2010. 

 
Några exempel på vad som vävts i vävstugan sedan jag besökte den senast. 


Vi hann också med att baka i bagarstugan under den korta vistelsen hemma i Rengård. Det kom ett gäng kompisar till min äldsta dotter som varit på en inlandstur med spa på Källan och besök i Raggsjoliden - Torgny Lindgrens barndomsby och ville testa att baka halvtjockkaka. 

Här är Andreas i färd med att grädda. 

Nu på lördag ska jag testa julmarknaden på Ersboda Slöjd. Välkomna allihop att besöka oss som är med och väver, syr, snickrar eller smider i silver i deras fina lokaler. Jag kanske kan passa på att puffa för mina planerade kurser i maskinstickning och tovning?



 Det går att köpa fika också så ni kan stanna länge och förhoppningsvis få inspiration av de olika teknikerna.
Jag tänker visa ( och gärna också sälja) vävda halsdukar, stickade koftor och tovade hattar och mössor i olika tekniker. Jag har också dynor i klackmatteteknik och lite annat textilt.
VÄLKOMNA även till Julmarknad i Gamla Salteriet i Obbola den 1 december.  
Där finns även keramik och annat spännande konsthantverk som mina kompisar och fler visar och säljer. För att inte tala om den goda fisken och annat gott från Salteriet. 












måndag 30 september 2024

Åter höst

 Nog är det ändå märkligt....detta med tid. Hur den kan upplevas olika beroende på i vilken situation en befinner sig. Femton minuters väntan på bussen upplevs som en ocean av tid, medan 15 minuter med broderande vänner framför YouTube går supersnabbt. 

Augusti hann jag knappt med alls. Dock ett snabbesök bland barndomshemmets hallonbuskar samt ...  



,,födelsekalas både här och där och vips var det september.

Jag fortsätter att inspireras av mina virituella Slow Stitch-vänner Kathryn och Marion och syr av tygremsor och spinkbitar.
My wonky home

Men emellanåt tar lusten att väva över. I avsaknad av plats för en vävstol så kommer de små vävramarna till pass. 
September avslutas med en hel helg i vävningens tecken på Sy& Hantverksfestivalen i Umeå.
Men innan det blir dags att bygga Västerbottensvävarnas monter hinner jag besöka Kia i Tväråbäck och träffa de "gamla" vävkompisarna från Vävskälet. Kia är en riktig entusiast vad gäller återbruk av fibrer. Vi får en riktig föreläsning om vikten att spara och återanvända textil i stället för att bara slänga och köpa nytt. Kias museum av spinnrockar och andra gamla textila redskap är väl värt ett besök. 


Västerbottens styrelse var i det närmaste fulltalig på mässan som representanter för vår trevliga förening för att visa vävning av corduroy och inspirera till medlemsskap. 
Vill ni läsa vad vi i övrigt sysslar med så kan ni kolla på Riksvävarnas hemsida under region Västerbotten eller på vår Blogg








måndag 29 juli 2024

Sommar och semester i Rengård

 Äntligen kom vi oss iväg . Som jag längtat hem till Rengård. Här har jag frihet att röra mig utan att tänka på att vara "respektabel" och har tillgång till allt mitt material som inte fick plats i den lilla lägenheten i Umeå. 

Juni månad bjöd på ett fantastiskt sommarväder. Nästan så att man började klaga på värmen. Midsommaren kunde firas utan ullkofta och med fika på uteplatsen

Gjorde några kransar av ullgarn för att ha till kommande midsomrar (ifall inte blommor finns tillgängliga då)

Jag fick hjälp av barnen att rigga upp min vattenvärmare och tog genast tillfället i akt att tvätta några mattor. Sen blev det dags att testa den naturliga färgningen i större skala. Jag hade testat lite i köket hemma i lägenheten, men nu ville jag se ifall det var så lätt som det ser ut på YouTube. Jag hade fått ett par säckar lökskal av en odlare i grannbyn, som har väntat ett antal år på att användas. 

Visst blev det färg på tyget, men alla löv som jag lindat upp på kopparrör blev inte så tydliga som jag hoppats. Bomull är förstås mera svårhanterligt utan betmedel. Jag har ju lärt mig att färga bomullsgarn av Rickard K på Sätergläntan på 80-talet. Men i dagens läge inser jag att jag verkligen inte varit miljövänlig till alla delar. Nu håller jag mig till enbart det material jag hittar i köket eller naturen - utan betmedel. Resultatet blir kanske inte det förväntade men det är minst lika spännande att linda upp mina tygrullar nu som någonsin att lyfta upp garnhärvorna förr i tiden. 


Ull och silke är lite mer tillåtande vad gäller att ta emot färg av naturen. Lökskal är det mest lyckade hittills även om jag fått fram några löv av björk på mina silkesjalar också. Framtiden får utvisa hur hållbar färgningen är och hur länge mitt intresse för denna "konstart" räcker. Jag är ju som bekant en riktig hoppjerka. 

Juli har varit lite mer ostadigt. Det behövs ju även regn, och jag har många olika inomhusaktiviteter att ägna mig åt, så jag klagar inte. 

Tänk vad sommaren går fort ändå oavsett väder. Snart är det augusti och dags att bege sig tillbaks till Umeå och sjätte våningen. 

Men först vill jag visa något av det jag roat mig med
( förutom umgänge med familjen) i sommar:

Brödbakning, matt-tvätt, broderi, sortering av  material  och sist men inte minst loppis. 

Stickad yllepläd färgad med lökskal

Två bjökblad blev hyfsat tydliga på bomull


       

  






Hittade ett uppritat mönster med en fin text som kunde passa i någon av döttrarnas "Textila journaler".
men det var svårt med min numera grumliga syn att hitta rätt med nålen. Dessutom var jag lite frågande inför färgvalet på blommor och blad, men försökte följa instruktionerna ( under tyst protest). 
Då passar denna Mandala (inspirerad av K3n) av större format och friare mönster bättre mitt sinnelag. Den kanske inte hinner bli klar denna månad, men jag ska ju ha något att pyssla med nästa månad  också. 



Motvilligt accepterade jag även att döttrarna skruvade ner min företagsskylt från bagarstugan, trots att det var över två år sen mitt företag avslutades. Det är svårt att släppa taget över ens livsverk. Men väldigt roligt att gården får fortsätta i familjen Gustafssons ägo förhoppningsvis i flera generationer till. 

Om någon är intresserad av gamla textila redskap och maskiner, så har jag kvar ett antal strumpstickmaskiner, knyppeldynor och spinnrockar m.m. Samt vävgarner i lin och bomull.
Hör av er i så fall snarast.