Leta i den här bloggen

Läser in...

onsdag 24 augusti 2016

Sensommar och vävupptakt

Alla årstider har sin tjusning, och när det börjar närma sig höst så är det bärplocknings- och surströmmingstider.
Dessutom börjar vi ju om med våra vävcirklar i Vävstugan i Petiknäs.
Jag har inte hunnit väva ut alla vävar från förra sommaren i min egen vävstuga ute i f.d. ladugården, men ylleväven är i alla fall nedklippt och jag har sytt några ponchos av de sista metrarna.
Använder mig av lapparna som jag vävt av handspunnet garn i min lilla Zoom Loom.
Det tar ungefär lika lång tid att väva en ruta som att virka en mormorsruta. 
Ponchos är ju tillåtande plagg som passar alla, och går att bära på olika ledder.







lördag 13 augusti 2016

Studieresa med Riksföreningen för Handvävning

Så var det äntligen dags för lite semester - eller snarare en kombinerad inköps-och studieresa.
Riksföreningen som jubilerar erbjuder sina medlemmar flera olika resealternativ, och jag har valt att ta den som låg närmast i tiden.
Bussen utgick från Umeå i ottan, så det blev en kort natt. Plockade upp några medlemmar på vägen och vi åkte förväntansfulla söderut.
Hos Kristina Wålsten i Docksta stannade vi för att se på hennes vävar och få ett efterlängtat förmiddagsfika.

Hon väver företrädesvis mattor och traslöpare med inplock av trasor s.k. slarvtjäll.


video
Hon är även lycklig ägare till en effektiv - om än högljudd- skärmaskin som kan skära trasor snabbt och lätt.. 

Nästa stopp var Wahlmans textil där jag första gången frångick min föresats att inte köpa på mig mer material.Efter lunch bar det av till Holma där det fanns fler oemotståndliga textila material. Vi blev också guidade av ägaren Margareta Larsson som berättade hur hon övertog företaget efter att ha arbetat där i många år. 

Fascinerande att se att det går att färga garn på kon, utan att behöva göra härvor först.
Till det krävs förstås stora maskiner som vi handfärgare saknar. Så det blir till att handla igen. 

Ett besök på Växbo lin dagen därpå gjorde ytterligare hål i reskassan.
Så även besöket hos tjejerna på Filtmakeriet.

Ett inspirerande studiebesök på Ystegårn´, Hillsta gav också mersmak. 
Föredömlig guidning av Cecilia Olsson som gav oss en inblick i gårdens historia på ett medryckande sätt. 
Mycket fint hantverk fanns att beskåda på Ystegårn´.
Resan avslutades med ett besök på Örnsköldsviks museum och utställningen Slöjdstories., där Kristina Wålsten är en av utställarna. Utställningen är öppen till den 27 augusti för er som har vägarna förbi. 

En riktigt givande resa med trevliga reseledare och medresenärer, bra chaufför och all den goda maten inte att förglömma. Stort TACK till alla inblandade i planering och genomförande av resan. 









måndag 8 augusti 2016

Väver vidare...

Det är svårt att välja i vilken vävstol en ska sitta, när det finns flera att välja mellan. Den med linvarp som är trädd ( = solvad ) i stramaljbindning har stått stilla över vintern men fick nytt liv när Benita och Ann-Jessica ville väva i den.
Snart kommer höstkylan och det blir för kallt att sitta ute i min oisolerade vävstuga. Funderar allvarligt på att lägga beslag på en av uthyrningsstugorna och sätta in en vävstol där. Då kan jag också väva hemmavid året om. Annars är ju vår vintervävstuga belägen i den gamla skolan grannbyn Petiknäs, där i och för sig flera uppstartade vävar väntar på mig. Det är ju mera glädje än bekymmer att ha alla dessa valmöjligheter.Jag brukar dock ofta utbrista :"Man skull ha vöre i flairom"!( Vilket fritt översatt till svenska språket betyder " Jag önskar att jag var flera")
Efter att ha slagit in några trasor före nedklippning av AJs vävda bit, fick jag lust att testa att väva tabletter i trikåtrasor i stället för lin. Det blev en stadig kvalitet där linvarpen också fick synas.
Nu håller jag på att testa halm som inslag. De blir kanske inte lika stabilt, men ganska snyggt.

Tänker att jag ska kanta dessa tabletter runt om med ett mönstrat tyg.
Så längtar jag också till mattväven i gles varprips.

Men det tar sin tid att gå igenom vilka trasor som lämpar sig bäst och räcker till den önskade längden.
Skjuter på beslutet och åker på loppis i grannbyn istället. Hittar bland annat en fin ripslöpare som den alltför tidigt bortgågna kollegan Lillemor vävt. Den får bli en födelsedagspresent till mig själv.




tisdag 2 augusti 2016

Trasmattans Dag

I förrgår - den 31 Juli - firade vi handvävare på olika platser i landet Trasmattans Dag.
Till mig i Rengård kunde hugade trasmatte-entuastister komma och testa olika tekniker att göra en trasmatta. Det var särskilt roligt att få introducera två absoluta nybörjare i vävningens mysterier.
Den första att klippa ner mattan var Liselotte som vävde egen rosengångvariant i den gamla vävstolen i "museet".
Det finns ju andra sätt än vävning för att få till en trasmatta.
Mannen i sällskapet valde en annan teknik - toothbrush-rug.
Kicki testade bl.a. kumihimo medan Elisabeth valde att väva band.
Benita valde linneväven.
Ann-Jessica vävde i sin egen uppsatta mattväv efter förebild från boken "Den svenska trasmattan".


En i allt väsentligt trivsam dag med en hel del besökare. 
Själv klippte jag ner min 4 meters "Värmlandsmatta".

En kan faktiskt vara nöjd när regnmolnen väntar till efter stängning till att avge sina samlade vattenmängder.
Vi kommer nog att fira Trasmattans Dag även nästa år. Hälsar alla deltagare välkommen åter.

  Avslutar med ett poddinslag från en fikapaus med Ann-Jessica, som stannade några dar extra, där hon berättar om bakgrunden till varför hon ville lära sig väva.  





tisdag 12 juli 2016

Bagarstuge- och vävstugeväder

Den så efterlängtade sommaren visar sig inte alltid från den sida vi önskar. Senaste veckan har varit mulen och regnet har hotande hängt i luften och ibland även porlat över oss. Vi behöver förvisso även regn för att det ska växa och frodas ute i markerna, men visst är det solen vi önskar se mest av allt?
Glad över att mattorna hann torka, så tillbringar jag tiden växelvis mellan vävstugan och bagarstugan.
Har haft kärt besök från England och efter turen med linbanan uppe bland trädkronorna,
så satsade vi på bagarstugan. Det var kul att se hur snabbt och smidigt paret lärde sig hantera bakredskapen och fick in den rätta snitsen för att kakorna skulle hamna rätt i ugnen.
För er som inte har möjlighet att komma och baka hos mig har jag gjort en instruktionsfilm här. Jag talar mitt ordinarie språk Norsjöbondska och hoppas att ni förstår ändå. Jag tror inte att Googles översättningstjänst täcker detta som jag gärna betecknar som ett språk, snarare än en dialekt.

Vävstolarna i mitt "museum" har några år på nacken, men fungerar fortfarande.
Hittade ett gammalt häfte från mitt barndomshem  med urklipp från Land från år 1950. Jag tyckte att det passade bra att testa ett mönster från det i den gamla blå vävstolen.

Är lite osäker ifall jag trampar rätt, eftersom denna vävstol saknar lattor och måste dubbeltrampas.
I morgon ska vi köra en annan,inte fullt lika gammal vävstol till min dotter som har sommarstugan 20 mil söderut.

Det gläder mig att hon som inte visat något som helst intresse för vävning, nu är mogen för att starta en mattväv. Och vävstolar är det ju ingen brist på hemma hos mig, så det känns bra att få dela med sig av både vävstolar och vävkunskap till nästa generation.







lördag 2 juli 2016

Äntligen sommar

Så har då den efterlängtade sommaren kommit. Den är ju som vanligt kort , så det gäller att ta vara på de varma dagarna. Lyckligtvis så är ju även nätterna ljusa uppe hos oss, så hinner en inte det som ska göras på dagen, så står natten till förfogande med sitt varma ljus.
Matt-tvätt är en av de sysslor som med fördel ska hinna utföras under de förhoppningsvis torra dagarna.
Den tvättplats som fanns nere vid älven är tyvärr inte längre att finna. Delvis beroende på kraftverksbygget en bit uppströms, delvis på grund av vår egen bekvämlighet. Nu har vi dragit en sommarvattenledning från bäcken uppe på berget, som rinner med självtryck utan hjälp av någon elektrisk pump. Våra vattenvärmre står följaktligen uppe på gården, så ingen behöver gå den branta backen upp från älven med tunga blöta mattor längre. 
Nu är julmattorna rena i väntan på nästa jul.

 
De är oroväckande rostiga utvändigt nu, mina kära vattenvärmare, men har tjänat mig väl genom åren. I dem har vi tvättat ull och växtfärgat garn i många år. Jag minns också hur det kokades gröt till grisarna i dylika kokare när jag var barn, och hur jag brukade stoppa ner fingrarna och smaka av den fiberrika gröten. Den var faktiskt inte alls dålig, och jag grundlade kanske min motståndskraft mot "bacillusker" tack vare den. 


måndag 20 juni 2016

Tunnbröd - som jag känner det.

Jag blev så inspirerad av Bagarstugans dag i lördags, så jag fortsätter att baka av bara farten.
Då hade jag ju hjälp att ett gäng unga damer som bakade mjukkaka.
Det kan vara lättare att börja med den typen av bröd, eftersom de inte är så tunna och svårhanterliga. 
Det är länge sedan jag själv bakat det som jag rätterligen anser vara tunnbröd - alltså bröd bakat huvudsakligen på kornmjöl och utan jäst. När Olof från Svansele Grönt kom med nymalet kornmjöl kunde jag inte motstå frestelsen att pröva detta något mer svårhanterliga bröd. Det är säkert 40 år sedan jag sist gett mig i kast med detta, och då hade jag assistans av min mor.
 Kornmjöl har ju inte samma gluteninnehåll som t.ex vetemjöl och degen blir "tvär" och bröden inte lika hållfasta före gräddning, som deg med hög inblandning av vetemjöl. Är ni intresserade av mjölens kemi så finns en sida här.
Jag blandade i kokt pressad potatis efter det recept jag fått hemifrån och ca 25% vetemjöl, resten kornmjöl. De första bröden blev både trasiga och brända, men så småningom lärde jag mig tricket - att inte kavla och nagga för tunt till att börja med, utan att nagga bröden tunna sedan jag flyttat över dem till "fjölen".
 Det var riktigt roligt sedan jag fått kläm på tekniken. Testade till och med att nagga med fjädernaggarna.
Det fungerade också även om det var lite enklare att använda rullnaggarna. Vi har två olika - den ena med fyra och den äldre med tre rullar.
Båda fungerade bra, men den äldre var trevligare att hålla i med sin mjukt runda knopp.
En av svårigheterna är ju att kavla jämntunt, så inte delar av kakan är bränd medan resten är ogräddad. Men med övning kommer så småningom förhoppningsvis färdighet. Och lite färg skadar väl inte? 
Vi avslutade bakdagen med traditionell "blaita" till middag. Jag gillade korntunnbrödet medan mannen föredrog "kakubröe" bakat på 75% rågsikt och 25% havremjöl. Havremjölet var även det nymalet på kvarnen hos Svansele Grönt. Här kan ni läsa mer om Olof.