söndag 3 mars 2024

Summerar Februari månads projekt

 Startade månaden med att vara värdinna på Hemslöjdsföreningens textilafton med att inspirera till att spinna på slända. Jag trodde vi skulle bli få deltagare eftersom vädret var avskräckande, men det kom oväntat många. Det är alltid trevligt att samlas med likasinnade kring gemensamma textila tekniker. 


Fortsätter min slowstitchresa med K3n. Hon har så många kluriga tips på olika långsamma återbruksprojekt. Som den här nåldynan t.ex, som ligger i en liten korg av trasrep. Det tog en god stund att få till korgen, men den fungerar bra och är lätt att flytta omkring dit man behöver den. 
Jag gjorde även botten till en liten väska av ett annat slowstitchprojekt eftersom jag tvinnat ett antal rep när jag ändå höll på.

Nästa textilkväll handlade om Näverstickning ( eller korgstickning som det ibland kallas) Det var lite klurigt att komma igång, men sen blav det kul. 
Alla hjärtans dag den 14 och gårdagens vävcafé i japansk flätteknik föranledde mig att färdigställa mina hjärtan. Meshwork kallas tekniken på engelska. Sen försökte jag mig på att göra ett makraméhjärta av lyxtrasan som har legat och väntat i ett antal år. Det blev inte perfekt men får symbolisera den goda viljan i alla fall. 


Nästa frestelse var det som presenterades av Gerillafestivalens representanter på Väven lördagen därpå.

Att sy, sticka eller virka en bit tyg 30x30 och bidra till deras projekt "Heart of the matter-Matter of the heart" 
Jag blev tänd på idén och har gjort ett antal rosa/röda bitar som jag tänker skicka till dem innan den sista maj. 







måndag 5 februari 2024

Färdigställt UFON och besökt museer i Stockholm

 Startade det nya året med att färdigställa några vantstickningar som har legat i sina objektsväskor sedan år tillbaks. Den tilltänkta mottagaren har redan vuxit ur vanten, men turligt nog finns nya barnbarn i olika åldrar som har rätt storlek på händerna. Mönstret heter Sandra Salamander och finns i Stora Vantboken av Jorid Linvik.

Dessa vantar är från en annan bok.















Januari har också varit starten på ett för mig nytt synsätt på varför man "håller på" med sina slöjdprojekt. Har äntligen insett att det inte behöver bli nåt "nyttigt". Det är processen som är det viktiga. Det är den trevliga bekantskapen Katryn ( alias K3n) som hjälpt mig på vägen genom sin YouTubekanal K3n clothtales. 
Det var precis vad jag behövde för att känna fortsatt skaparglädje.
Att äntligen få förstå varför jag sparat alla små tyg och garnsnuttar! Helt underbar person med en lågmäld ton och en tillåtande attityd. Inte att undra på att hon har många följare.
Enligt henne kan man ha användning för de minsta små tygbitar. Jag fick en idé om att använda de små fint nystade trasor som jag fått av tant Elsy. Kanske det blir till en pärm med olika Slowstitch-prover. 

Det går förstås också göra mer användbara saker. T ex. små väskor s.k. risbagar genom att för hand sy ihop små tygbitar man haft liggande, kanske broderade med små japanska stygn.
En snabbvisit till huvudstaden gav en riktig boost av färg och idéer till att brodera vidare .
På På Millesgården hade Kaffe Fasset med flera textilkonstnärer en utställning som sprakade av färg. 
Här kan ni se och höra deras idé bakom utställningen. 


Innan det var dags för hemresan så tittade vi in på Strindbergmuseet. Där fanns också en textil utställning. 'Hemsöborna genom nålsögat' var en tolkning av gruppen Skapande Broderi.  Det gav också mersmak för broderi. Jag har nog varit lite för respektfull gentemot broderikonsten, sen mitt tidigare broderi ( efter förlaga) tagit mig 30 år att färdigställa. 
Ger er några exempel på Broderigruppens tolkningar av valda citat ur boken Hemsöborna.


Hoppas min inspiration håller i sig så jag kan visa ett resultat av mina stapplande broderikonster i en inte alltför avlägsen framtid. 









torsdag 28 december 2023

December - pysselmånad

 Aldrig är jag så pysselsugen som i december. Det är roligt att vara tillsammans och pyssla inför julen.

Första helgen i december samlades olika åldrar i familjen för att göra julpynt.

Dessförinnan hade jag hunnit med att vara med på Pyssel på Gnejsen och även på Carlskyrkans pysselkväll. Här syns några exempel från det rikliga material som kyrkan erbjöd.
Jag lärde mig hur man kan göra stommen till kransen av tidningspapper och blommor av crepepapper.

Vi har också bjudit in folk till vår egen Hantverksbar på Café Mekka för att knyta makramé samt
  besökt julmarknaden ( tyvärr den sista) på Museiområdet Gammlia i Umeå och demonstrerat hur man spinner på slända. Där fick jag pckså chansen att lära mig göra pappersstjärnor av vår egen Hemslöjdsföreningsordförande Kristina som generöst delade med sig av sin kunskap. Det gjorde även den eminenta rotslöjdaren Gunnel Eriksson som nyligen gett ut " Första rotboken med extra allt" tillsammans med Gunilla Axelsson. 


När jag kom hem hittade jag ett brev i postfacket. Det var en slälda från min goda vän Elaine vars son kan konsten att använda en 3D-skrivare till användbara ting. 

        
             
Nu är ju julen över och min längtan går till vävning igen. 
Den gamla löparvarpen som vi förvandlade till handdukar blev julklappar till barnen och jag har lust att väva något i tunnare garn. Inte för att jag är i akut behov av tyg men det är skoj att se något nytt växa fram. Hoppas få låna vävstolen hos Maria på Berghem igen. Vår lilla lägenhet rymmer tyvärr ingen vävstol. Men jag har ett antal vävramar om jag blir för sugen. 
        

fredag 24 november 2023

Bara en månad till jul


Nu har den gamla cottolinvarpen som vi satte upp i vävstugan hos Maria på Berghem äntligen vävts ut. Vi tänkte oss att det skulle bli handdukar, även om det nog var tänkt till löpare på 70-talet. Vi solvade i sålldräll. Det blev ok till lite kraftiga handdukar. Nu måste vi ju färdigställa dessa med handvävt band i samma material. Varpar i lägenheten med hjälp av mannen i gungstolen. 


Första Slöjdhappeningen i november hade tema klackmattor.

Jag hade gjort iordning kit med material till små väskor eller nålbrev i vadmal.

På Hemslöjdsföreningens textilkväll så fick vi pröva på mosaikvirkning. Det var roligare än jag förväntat mig så jag fortsatte att testa tekniken. Särskilt fiffigt var Tiinas tips att sy en rad kedjestygn runt det blixtlås som man tänkt använda och sedan virka nedåt. Då slipper man besväret med att sy i blixtlåset efteråt. 


Fick också lite feeling att ta fram symaskinen och sy en ficka för att underlätta min soffslöjd.
Som julavslutningspyssel hos Hemslöjdsföreningen gjorde vi små temaribollar att hänga i riset. 
Välkomna till Sista Slöjdhapppeningen i november på kaffehuset Mekka den 27. Då har vi tema stickning. Visar hur man stickar tvåändsstickning och andra sticktekniker.

Vi fortsätter några måndagar in på december med lite julpyssel om det passar bättre. Eller också kanske vi ses på Gammlia den 9 december?











 








måndag 30 oktober 2023

Syfestival och höstslöjd

Sy och hantverksfestivalen är en årligt återkommande mässa för oss textilnördar. Som ordförande i Västerbottensvävarna deltog jag tillsammans med medlemmar som utställare för att sprida vävglädje. Vi hade hämtat en liten vävstol från Rengård som monterades upp för att visa hur man kan väva trekantssjalar. 
Annica var en av veteranerna och till stor hjälp.

    
Vävstolen var bara 70 cm bred så det blev snarare en hilka.

Huvudsaken var att vi kunde visa hela processen från uppsättning ( pådragning, solvning och trädning) och att vävning inte bara handlar om att sitta och skyttla. 
Det var roligt att få träffa bekanta och kurselever från förr, och framförallt se att det finns hopp om en fortsättning. Flera unga visade intresse och vi fick fler nya medlemmar i föreningen.


Jag har fått en chans att visa lite av mitt slöjdande på Kaffehuset Mekka tillsammans med vännen Anita och hennes keramikkompis Frasse. Hantverksbaren kallar vi vår hörna som förut varit en bar för starka drycker. Med risk för att gamla barkunder blir besvikna så hoppas vi att nå en stor publik med våra alster. Vi planerar också att ha ett antal "Slöjdhappenings" där vi visar olika tekniker som kan utövas utan stora ytor och redskap som tar plats. Startar den 30 oktober med att göra singlade bollar.
Jag har stor glädje av att titta på YouTube och träna på olika tekniker med hjälp av slöjdare från hela världen. senaste bekantskapen är Tiina från Island som visade hur man gör moasaikvirkning. 
Men inget går upp mot att träffa slöjdare i verkliga livet. Hemslöjdsföreningen inbjuder till textilträffar hela hösten. 
I tordags var jag en av10 deltagare i en träff med just temat Moasaikvirkning.  Värd var Carina Lindberg som hade många fina prover att visa oss. 
Kan inte skryta av att jag hann göra nåt storverk, men det är ju vägen som är mödan vard . 





tisdag 19 september 2023

Besök av slöjdande kamrater och utflykt till Gammlia

 Det som har varit mest givande under alla år som jag hållit kurser är kontakten med andra slöjdintresserade. Jag kan inte säga att jag minns namnen eller känner igen alla kursdeltagare från snart 50 år tillbaks, men några har blivit riktigt kära vänner.

Fick besök av tre av dem innan jag åkte ifrån Rengård och till vår nuvarande bostadsort. Det var så kul att få se Anita in action med sitt nyförvärv - tuftmaskinen. 


Jag råkade ha ett mattullgarn som fungerade bra i tuftpistolen. Men det krävs övning, styrka och handlag för att få till det, vilket jag blev varse när jag fick testa. Anita har lyckligtvis de kvalifikationerna som kravs, tillsammans med konstnärsgener som också är tacksamt vid skapandet av textila alster. 


Anna passade på att väva sig en liten rosengångsväv på den äldsta vävstolen. Den har stått på vinden i bagarstugan ända sen jag hittade den i ett uthus. Den fungerar fortfarande hjälpligt trots att den väntat på vävare i flera år och är bekväm att sitta i. Är du intresserad av mina gamla vävstolar kan du läsa här
Jag har fortfarande kvar så mycket växtfärgat garn som behöver förvandlas till något färdigt alster.
Mest är det förstås mest olika gula och gulgröna toner, eftersom våra inhemska växter mest ger de nyanserna. De gör sig dock bra tillsammans med naturgrått. 

Själv sysslade jag med att vava diagonala halsdukar av garnrester från Wåhlstedts.

September är ju månaden för surströmming och vävupptakt i vävstugan i Petiknäs. Det var spännande att se om vi skulle hitta några surströmmingsburkar i någon butik. Det gick vägen och vi kunde njuta av delikatessen även detta år. Desvärre kan jag inte fortsätta att delta i vävkurserna eftersom vi flyttar, men hoppas att de kan fortsätta med kursverksamheten trots att regeringen hotar med nedskärningar i budgeten för folkbildningen. 

Kommen till Umeå var det dags för skörd av linet som föreningen Linnea satt på Gammlia. 

Det fanns andra slöjdare på plats också och mina döttrar frestade mig att pröva på att snickra. Kände mig  verkligen "oslög" trots att jag hade en proffsig handledare i läraren på träslöjdlärarutbildningen.