Så är min senaste utställning klar och öppningen skedde med ett celebert besök av författaren Anita Salomonsson.
Hennes förmåga att sätta sig in i och beskriva de utsatta kvinnornas situation i forna tider är beundransvärd.
I samspråk med en annan beundrare av samma generation.
Har försökt att återskapa miljön som den kanske såg ut för 60-100 år sen i ett småbrukarhem, med de resurser som jag kunde återfinna i mitt minne och i olika uthus och skåp.
Väver lite på mattväven emellanåt.
Och spolar på spinnrocken som i gamla tider.
...och jag tog mig friheten att trycka lite bilder och citat från (an)mödrarna på de hemvävda handdukarna.
Det förefaller mig som att de flesta i min generation är ägare till skatter från deras anmödrar, och kunde göra liknande utställningar Hoppas att följande generationer också kommer att uppskatta deras flit och skicklighet och inser värdet i de handgjorda textilierna
