Leta i den här bloggen

fredag 12 juli 2013

Hembygdsgårdars skatter

Den som har tid över och mot förmodan skulle vara utan inspiration rekommenderas besök på hembygdsgårdar i närområdet.
Här i Västerbotten finns faktiskt också textila skatter, även om vi inte har den stolta tradition av vävda textilier som t.ex Skåne.
Har inte besökt tillnärmelsevis alla själv, men skulle vilja ge några exempel på vad som inspirerat mig:
Dahlbergsgården i Bastutjärn är en annorlunda gård på så vis, att det som finns där inte är ett hopplock från hela området, utan bara de saker som fanns i gården när den siste bebyggaren dog. Det mesta är också tillverkat på gården.
En mängd fälltäcken t.ex.,som var den textil där väverskorna tillät sig att frossa i färg.
Ortstypiska långa trasmattor med botten av vartannat ljust och vartannat mörkt inslag, avskiljt av bårder.
Inslaget var avlagda kläder och de var inte ofta så färggranna. 
Kommer ihåg ett besök som vi fick när jag var barn. Det var en kvinna från grannbyn tvärs över skogen. Hon gick med sin familj efter den provisoriska väg som används för en militärövning och plockade ner de röda tygtrasorna som militären använt som markering med kommentaren :"´n rann uti matta". Det säger en del om sparsamheten hos vanligt folk i våra trakter - något som även min generation är behäftad med i stor utsträckning..  
Fanns det tillgång till färgade trasor kunde det bli en matta med ränder i rosengång

I Jörns hembygdsgård finns en matta av lite annorlunda slag:
Vet dock inget om dess bakgrund, men skulle gärna tänka mig att väva något liknande i min 2 meters breda vävstol. 
På Nordmalings hembygdsgård fanns en tvådelad klänning som jag blev förtjust i. Har vävt ett tyg som jag kört i min gamla tvättmaskin och blev hyfsat nöjd så här långt. Hoppas hinna sy något av tyget innan sommaren är slut. Men först ska jag hitta en mangel som är tillräckligt bred. 
Kanske jag kan låna denna från Jörns hembygdsgård?